utrikes vistande fosterlandsvännerna försäkra ina medborgare om sin medverkan och sitt efertryckliga bistånd, så snart den gynnsamma idpunkten inträffat, hvilken antydes såsom icke lägsen. Häraf slutas att flyktingarne förehsfva ett nytt infall i någon del af Italien, med tillhjelp af sina bundsförvandter i Paris och London. Regeringarne sägas vara, genom Osterrikes vaksamhet, noga underrättade om dessa anslag, och hafva i tysthet vidtagit förberedelser att genast tillintetgöra möjliga landstigningsförsök. SCHWEIZ. Öfver oroligheterna i Freiburg hafva med sista posten åtskilliga ytterligare underrättelser ingått. Trettondedagen, kl. 9 om aftonen, hade statsrådet låtit inkalla 2 bataljoner frin tyska distriktet, på hvilket regeringen mera förlitar sig. När detta om Trettondedagen blef bekant, bemäktigade sig folket i Murten de på slottet befintliga kanonerna; vid Broye stodo 4000 man beredda alt tåga mot Freiburg; i Bulle var redan ett dylikt tåg anträdt, och mot aftonen skulle en i Murten församlad folkskara bryta upp. Rörelserna tycktes stå i samband med hvarandra, och i Murten troddes allt blifva 2fgjordt dagen efter Trettondedagen, den 7 Januari. — I Lausanne hade regeringen den 6 Januari ej ingått på den från Freiburg framställda önskan om fritt genomtåg för troppar. — I Bern hade regeringsrådet, samma dag, i anledning a upproret i Freiburg, uppbådat en bataljon och ett kompani skarpskyttar, till betäckning af gränsen. TYSKLAND. Konungen i Preussen har funnit för godt att icke erkänna en Nordamerikansk medborgare, som presidenten Polk utnämnt till konsul för Preussiska Rhenprovinsen. Det uppgifna skälet är, att H. M. ej ville erkänna någon annan än en Preussisk undersåte för konsul. Färöfver har mycket missnöje uppstått i Förenta Staterna, och tidningar der, af alla färger, förklara, alt om Konungen 1 Preussen envisas att stå fast vid denna vägran, så blir oundvikliga följden den, att inga Preussiska konsuler mera erkännas i Förenta Staterna. Ett annat trakasseri, som vederbörande i Preussen äfven hittat på i denna fråga, ligger i det orimliga påbudet, att Nordamerikanske konsuln för Rhenprovinsen ej skulle få bo i sjelfva denna provins, utan på högra Rhenstranden, då deremot andra länders konsuler för samma provins, t. ex. den Bäjerske och Belgiske, bo på venstra Rhenstranden i Köln. Dessa båda konsuler äro icke Preussare, utan infödingar i de båda respektive länderna, och förbudet för Förenta Staternes konsul, att bo på samma ställe som dessa, blir derigenom ännu mera stötande. Under dessa förhållanden ser det ej ut, som skulle man kunna vänta sig mycken framgång af den mission, som nyligen från Preussen afgått till Förenta Staterna, för att söka tillvägabringa en handelstraktat emellan denna republik och tyska tullföreningen. Det är en baron von Gerold, som blifvit afsänd i detta ändamål. POLEN. Den 4 Januari förkunnades i Krakau, genom anslag på gathörnen, en amnesti, hvilken dock, när undantagen afräknas, kan, under sådana förhållanden, som egt rum i Krakau och Galizien, reduceras efter omständigheterna till nära nog noll. Den lyder nemligen som följer: H. Maj:t har i nåder funnit sig bevågen att besluta det de, som äro invecklade i det sista högförrädiska upproret i Krakau och Galizien, blott då skola straffas, när de såsom anförare och i allmänhet varit verksamt delaktiga. Förekommer icke någon annan förbrytelse, så skall undersökningen nedläggas. Undantagna äro dock alla embetsmän, hvaribland äfven ut,tryckligen prester, advokater, domare, o. 8. v. räknas.n RYSSLAND. Genom ett af Kejsaren stadfästadt betänkande af senacen har blifvit befaldt att grundskattem för landtfolket i alla de guvernementer, der den eger rum, skall för år 4847 fördubblas, och detta, efter guvernementets lokala förhållanden, med 4, 8 och 42 kopeker i silfver för hvar mansperson. Tillika hafva handelscertifi