Aftonbladet – 20 januari 1847, sida 2

trakt derom lyda på längre tid än tills han i myndighetsåldern inträder. Kontrakt med myndig lärling må ej lyda på mera än tre år. g 33. I hvarje fall vare lärling eller annan arI betare, som uppnått 48 års ålder och vunnit nöjakItig färdighet och kunskap i något handtverk eller jannan handtering, samt derom företer betyg af sakkunnig och trovärdig person, berättigad att, så vida han begått Herrans heliga nattvard och något icke är emot hans frejd att anmärka, af vederbörande fabrikseller handtverks-förening i stad der han vistas, eller, om han är boende på landet, af I vederbörande socknenämnd förses med gesällbref, emot lösen af en r:dr. I fabriks-förenings ställe, om sådan ej är att tillgå, eger Magistrat att gesällbref utfärda. För den, som visat sig hafva synnerliga anlag för det yrke han valt och derjemte gjort sig känd för stadga och pålitlighet, må i afseende på åldern det undantag få ega rum, att han vid fyllda 46 år kan till gesäll antagas. Då lärling varder till gesäll antagen, anses lärlingskontraktet hafvaj förfallit. 6 34. Då gesäll skall anställas till arbete hos fabri eller handtverks-idkare, upprättas kontrakt derom för högst tre år, på sätt i 32 sagdt är. 35. Med antagande vid fabrik eller handtverksverkstad af andre arbetare än lärlingar och geosäller förfares på sätt i S 52 föreskrifvet är; dock att för sådane arbetare vid fabrik tjenstetiden icke må till mindre än sex månader bestämmas. 8. 56. Foabriksoch handtverks-idkare åligger att facderligt vaka deröfver, att de hos honom antagne arbetare, deles då de såsom minderårige äro i hans hus och bröd, hållas till Gudsfruktan, ordentlighet och goda seder, samt, om de förut ej förvärfvat den unshap, som i 3 lit. a. omförmäles, deruti erhålla undervisning å de dagar och timmar, som idkaren bestämmer; börande de tillhållas att fitigt besöka föndagsskolor eller andra för fabriksoch handtverks-arbetare afsedda läroanstalter. — Idkare vare jemväl skyldig: att sjelf eller genom andra medecia lärling undervisning i yrket, dervid gesäli icke må undandraga sig att lemna erforderligt biträde: att vid de hos honom anställde arbetares behandling och sysselsättning fästa behörigt afseende å deras helsa och arbetsförmåga: att med tjenliga rum och försvarlig föda förse dem, som hos honom äro boende: att, då arbetare sjuknar, låta honom sköta och vårda, med rättighet till afräknande å lönen af hvad han till läkare och läkemedel utgifvit; samt att med saktmod och lämpliga föreställningar söka rätta den felande oc h, under iakttagande att husaga ej må ega rum å gesäll, icke använda den å lärling eller annan arbetare förr än varningar visat sig vara fruktlösa. TIdkare, som med hugg och slag förgår sig mot gesäll, eller som i dryckenskap eller af blott ondska slår eller oskäligt handterar lärling eller annan arbetare, böte derför efter allmän lag, och vare den misshandlade berättigad att, då han så äskar, på sätt i Tjenstehjonsstadgan säges, varda från tjensten entlediga d. Vederbörande polismy ndighet, äfvensom, då frågan rörer omyndig, dennes målsman ege vaka deröfver, att hvad genom denna är fabriksoch handtverks-idhare ålagdt varder behörigen fullgjordt samt att underlåtenhet deraf i laga ordning varder beifrad. 37. Fabriksoch handtverks-arbetare vare pligtige att visa idkare, hos hvilka de äro antagne, tillbörlig aktning samt efterkomma deras befallningar i afseende å de göromål, som till yrkets utöfning höra. Förgår sig arbetare i ord, åthäfvor eller gerning emot den idkare, hos hvilken han är i arbete antagen, straffes efter allmän Jag. Verkställer han illa eller vårdslöst hvad honom tillkommer att förfärdiga, eller förderfyar råämnen eller verktyg, eller, utan laga förfall, någon söcknedag försummar honom åliggande arbete, eller, utan. idkarens tillåtelse, förfärdigar arbete åt annan, eller, derest han hos idkaren har husrum och kost, utan dennes lof nattetid uppehåller sig annorstädes, eller lockar andre arbetare med sig uti krogar och. olofliga samqväm, böte från två till tio rdr efter omständigheterne, samt godtgöre den skada eller förlust, sem genom hans förvållande uppkommit. 8.38. Mom. 1. Ej må fabriksidkare eller handtverkare utan sak, eller i annan ordning än som i Tjenstehjons-stadgan säges, från tjensten skilja arbetare förr än den betingade tjenstetiden ute är. Ben det gör böte sex rdr 32 sk. samt gälde skadan, i mån af den tid, som åtgår, innan arbetaren kan hos annan idkare af samma yrke varda antagen. Mom. 2. Öfvergifver arbetare sjelf sin tjenst, in nan den betingade arbetstiden tilländagått, vare ha förfallen till sex rdr 32 sk. böter, jemte skadeersätt ning, och pligtig att, derså yrkas, i tjensten återgå. Mam. 3. Tager någon i sitt arbete den, som olofligen gått ifrån sin tjenst, plikte sex rdr 32 sk., och vare afhandlingen derom ogild. S 59. Undergår fabrikseller handtverks-arbetar straff för svårare brott, innan hans tjenstetid ho fabrikseller handtverks-idkare gått till ända, var ej berättigad att, utan dennes samtycke, i tjenste åter inträda. 40. Mom. 1. Då arbetare anställes å verksta i stad, äfvensom då sålunda anställd arbetare frå tjensten affiyttar, åligge det vederbörande handt verksidkare att sådant; vid vite af tre rdr 46 sk. inom 44 dagar derefter, hos. handtverksföreninge derstädes anmäla. Vid lika påföljd och inom sam ma tid skall det åligga idkåre af fabriksvörelse stad, att hos fabriksföreningen, om sådan der finnes anmäla arbetares anställande vid fabriken och a flyttning derifrån. Mom. 2. Fabrikseller handtverks-arbetare var derjemte, då han från sådan tjenst varder ledig, vi tre rdr 146 sk. vite, förbunden att, så vida han