Aftonbladet – 19 januari 1847, sida 3

(Införes på begäran.) OM PRIVATBANKERNES STYRELSE OCI TJENSTEMÄN. Und:r en tid, då nya privatbanker bestän digt uppvexa, samt deras magt och inflytand i samma mån tilltager, är det nödigt att mec uppmärksamt öga följa dessa korporationer och ej lemna oanmärkt, i händelse privatban: kerne skulle söka att rikta sig på det allmännas bekostnad, eller skada dess intresse. Detta kan ske på flera sätt. Vi vilja hi blott fästa uppmärksamheten på ett, som til sina följder ej torde vara det minst vigtiga. Bankerne bebhöfva för sin rörelse en direk. tion samt åtskilliga embetsmän, såsom kassör kamrerare, ombudsman. Dels genom frikost aflönng, dels genom en mängd med bankrörelsen åtföljande kommissioner blifva dessg tjenster nog indrägtiga för att eftersökas afstatens ordinarie tjenstemän. Å andra sidan ligger det i bankernes intresse att ställa sig väl med vissa embetsmyndigheter. Sålunda kan t. ex. mindre vara att befara af den åt Konungens Befaliningsbafvande anförtrodda uppsigt och kontroll öfver banken, om man blott väler en inflytelserik landssekreterare eller landskamererare till direktör. ) Ett lyckligt val af tjenstemän kan äfven rikta privatbanken. Om man sålunda, såsom ryktet säger att. den nya privatbanken i Westerås ämnar göra, ill kassör väljer länets räntmästare, till ombudsman en ordinarie häradshböfding och till äkenskapsförare en tredje ordinarie tjenstenan, så måste man visserligen erkänna att lessa val äro ganska klokt beräknade å banens sida. Blir räntmästaren kassör, så emotages naturligtvis privatbankens sedlar i uppjörden utan något förbehåll. Det kan ock i nånga fall blifva beqvämt för privatbanken Sådant är t. ex. förhållandet med Örebro privatbank. ENS Ar IDA DEE DE VER SETT RTB TT ELR TYETAT VISSTE