Aftonbladet – 19 januari 1847, sida 2

Article Image
Generalkaptenen Breton är i rörelse, med flera regementer, för att kufva de carlistiska! guerillorna, fyra till antalet, som drifva om-! kring i Catalonien. Den ena skall hafva hunnit till 4800 mans styrka och kommenderas af Cabrera. FRÅNKRIKE. Den 41 skulle kamrarna öppnas och throntalet bållas. Derpå skulle den 43 utväljas byråer och adress-kommissionen, och d. 23 troddes adressförslaget kunna framlöggas för kamrarna. Pärerna torde väl medhbinna sitt något förut. Den kredit, som franska banken fåst hos den engelska, lörer uppgå till 80 millioner francs. Det är blott en del dera, som innu blifvit anlitad. Odillon Barrot hade återkommit från sin resa till FÖrient, och haft en samling af venstra sidans ledamöter hos sig, för att medla i skiljakti-heterna mellan hr Thicrs, Dufaure och Billault, angående spanska äktenskapsfrågan, på det ingen splittring må uppstå inom denna del af kammaren. — National vill veta att marskalk Bugeaud motsätter sig den af regeringen påtänkta planen att ordna Algeriens indelning så, att hufvudorterna för provins-styrelserna förlades inuti landet. STORBRITANNIEN. Tidningen Standard målar ställningen i Irland på följande sätt: Trots af lagarne, vild och plundringar i de fruktbara distrikten, sjukdomar och död på de ort:r, der folket städse varit förtroget med fattigdomen. Sålunda fylla tidningarne trån Eimerick, Tipperary, Kilkenny, Carlow oeh Waterford hela spalter med berättelser om våldsamheter, stölder af får och slagtande af får, under det alt tidningarne frn de fattigare groefskapeon, såsom Kerry, Galway, Mayo, Sligo och Roscommon innehålla förfär ga detaljer om de fattiges lidanden, men, märkvärdigt nog, få berättelser om våld och rån, I Priserna på spanmiål voro i stigande i London. Hvetet hade på en vecka byfvit 4 sh. dyrare, och alla andra sädesslag i proportion, Vid det möte, som var beramadt af Irländska possessionater ; Dublin dagarne före parla-. mentets öppnande, ämnade OConnell föreslå,! att England skulle negociera ett lin på 40 millioner till Irlands upphjelpande. Han hade i en repeals: sammankomst i Dublin yttrat, att han skulle infioma sig i Underhuset vid sössionens början, men om ministrarne visade sig motspänstige och ej ville gå in på hvad han begärte för Irland, så skulle han återvända hem och Yäcka upp en sådan agitationsstorm, att de snart skulle bringas till besmning. Till den 26 sistl. December hade 398,23 personer funnit sysselsättning vid de allmänna arbetena i Irland. Statsinkomsterna hade under det förflutna året utgjort 30,675,020 . Oaktadt de stora nedsättningar 1 tulla!gifter och accis, som under årets lopp bli!vit gjorda, hade dock inkomsterna från dessa båda källor varit större, än de voro året förut. Tullen hade gifvit 2035,659 mera än 41845, och accisen 344,138 . Hela summan, hvarmed statsinkomsterna för 1846 öfverstiga dem för 18453, utgör 1,543,455 . Ministören får sannolikt ett så starkt molstånd emot sig i underhuset, der protektoristerne und r Lord Beutink komma att göra oppesition i alla saker, och Peel med sina vän-. ner sannolikt i ej så få, att en parlaments-: upplösning vid påsktiden anses ganska sannolik Skälet att den ej sker förr, är nödvändigheten att göra något för Irland, hvilket ej tål uppsko!. TYSKLAND. Ständerna i Wiärtemberg hafva den 35 dennes sammanträdt till en extra-session, endast oeh allenast för att sysselsätta sig med cnskaffande af medel för byggnad af jernvägar. Den 3 dennes insjuknade furst Metternich hastigt, under det han satt vid middagsborde, oeh måste föras i sin säng. En underrättelse af sednare datum säger väl, att han den 3 iter mitt väl och arbetat; men de täta sjukdomsanfallen visa i alla fall, att på helsan numera icke är särdeles att räkna för den gamle statsmannen. Erkehertig Albrechts gemål, Bäjerska prinsessan Hildegard, hade d. 3 dennes nedkommit med en prins. Konungen i Preussen skall genom en kabinettsordre hafva befallt, att alla regementen i preussiska armen för framtiden komma att: vexla garnisonsorter hvart fjerde år. Dettasynes ske för alt förebygga, att soldaterna ej måtte hinna hlifsa Alltför wmvualat lKarada mad mn

19 januari 1847, sida 2

Thumbnail