Aftonbladet – 18 januari 1847, sida 2

4719 blef tjäruhandeln omsider fri inrikes orter emellan, sedan den förut länge utgjort ett förderZigt monopolium. 1727 förunnades allmogen tillstånd att i hvarje socken hafva en glasmästare till att laga gamia fönster. 2756 sträcktes denna tillåtelse till en trädgårdsmästare och en murmästare. Städernas innevanare blygdes icke att häröfver hos Rikets Ständer besvära sig vid riksdagen 4757. Pe Iiberalare grundsatserna skördade nu den ena segern efter den andra, så att 1762 tilläts allmogen att i hvar socken hafva en tegelslagare; 4766 erhöllo glasmästare tillstånd att äfven göra nya fönster, och 4774 tilläts allmogen alt spinna hvad slås garn dn beta, ade och ul! afylt:a dt Ol i hvilka som helst! Man frågar billigt, huru det väl varit möjligt, att under utmärkte och stere regenter, med i öfrigt upplyste och rättskaffens statsmän, sådana lagar kunnat utfärdas och bibehållas, för hvilka ri islan ryser och förnuftet känner medömkan? Men derhän måste man ofelbart komma, när man för vissa inskränkfa teorier vill rubba bestående rättsgrunder och omskanpa allmänna förhållanden. Man frågar vidare, hyarföre, efter så absoluta förbuds-, skråoch :myndarelagar, våra städer i allmänhet ännu ä samma eländiga hondbyar, som ifrån deras bör hvarföre vi aldrig kommit uti besivtning af de välgerningar, som prohibitifsystemets anhängare icke biygas att ännu dagligen förespegla de enfaldigt troende? Månne icke tvertom näringslöshet och fatitigdom varit den egentliga frukten, som man skördat, och månne en vigtig industrigren, iernhandteringen, skulle befinra sig på sin nuvarande bedröfliga ståndpunkt, derest den icke i alla tider varit omhuldad at skydd och förmynderskap? n frågar slutligen om icke erfarenheten ovedersägligen visat, att näringar, industri, rörelse och välmåga tflltagit, uti s samma mån som man lossat banden och utstri ckt friheten? Tulllagstiftningens ursprungliga ändamål är att genom beskattning af importerade varor, på en naartig och billig väg, bereda inkomst åt staten. Det så kallade skyddet, som enskilda intressen förstått att, tid efter annan, under gynnande omständigheter bereda sig, är icke endast underordnadt, utan jemväl opolitiskt och orättvist. Det gifves inga samfundsintressen, som berättiga lagstiftaren att gynna den ena medborgaren I vå den andras bekostnad, och en så arbiträr lag kan aldrig identifiera sig med foliga eller materiella Hf. För att kunna uppfylla silt ändamål, lagstiftningen vara lämpad efter landets belägenhet, folkets karakter, vanor och behofver, efter varornas I volym, tyngd, värde och afsättlighet; måste den vara beräknad, att vinsten af oloflig införsel icke betydligt öfverstiger risk och kostnader. Det måste odgifvas, att kongl. kommitterades förr åberopade lag till tulltaxa, som vittnar om sällsynt sakkä Inedom, erfarenhet och skarpsinnighet, oci så blifvit utarbetad med ett förtjonstfullt afseende på alla dessa fordringar, om än en och annan jemkning äfven Ider kunde finnas behöflig. Den föreslagna tullprocenten kan i allmänhet antagas variera från 46 7, till 535 . procent af varans tultvärde. Vid redigeringen af 1844 års, eller nu gällande tulltaxa, vågade man väl icke att till siffran alltför mycket afIvika från dessa grunder; men man förstod och tillät sig alt genom falska, ända till orimlighet uppdrifna ivaruvärden vinna sina afsigter. Vi skole genom några exempel fullständigt styrka detta förhållande. 4 st. hvit kambric af 56 ä 59 tums bredd, med 176 å 80 trådar på tummen, kostar i Manchester 4 sh. 9 d. . 400 st. deraf, å 4 sh. 9 d., sterl. 25, 15 5 ; Ikurs 42 rdr, kosta sålunda i inköp bko rår 289: Dessa 100 st., som väga 205 TE, draga derföre, enligt 1844 års tulltaxa å 4 rdr pr EF, ett tullvärde af . so ss so so ss 308: — samt följande afgifter: bull å 225 D, å Ardre. sv ov 995: — Afgift till handelsoch sjöfartsH 20 I I ) Te I fonden so os so ro sr so ro os 20:42. Tolag . . ss ss sr rs so oo . 0:42, Provision, frakt, assurance m. m. 29: 094 a ki SÅ Följaktligen utgör tullvärdet 340 procent och tullen med omkostnader 402 proc. af varans inköpsvärde. 4 st. tryckt bomullsväfnad (kattun) af 25 å 26 tums bredd, med 80 å 83 trådar på tummen, tryckt (i tvenne färger, kostar i Manchester eller Glasgow 7 sh. 400 st. deraf, å 7 sh., sterl. 55 å kurs 42 rdr, kosta bko rdr . vo. . ss 2 420: — Samma 400 st., som väga 34 I. draga ett tullvärde af 4 rdr 46 sk. pr t . . 42880: 32. samt följande afgifter: Tull å 434 E, å 4 rår 4 sk. 470: 8. Afgift till handelsoch sjöfartsfonden so ss sm se so 2 2 ÅT — Tolag ora srt ÅT IProvision, frakt, assurance m. m. 42: 606: 8. Utgörande sålunda tullvärdet 448 proc. och tullen med omkostnader 444 proc. af varans inköpsvärde. gaf derigenom den tragiska och förfärliga sce