Aftonbladet – 11 januari 1847, sida 3

runder alla tider hafva varit förhållandet vid tillämp ningen af lagar, hvilkas tillväro hvarken haft fol kets sympatier för Sig; Eller i det hela någonting synnerligt uträtta. Att förhållandet just är sådan med vår nu. gällande tullförfattning, serdeles så vid den medgifver husvisitationer och . andra lika när gångna efterspaningar, det skall minst kunna neka: af dem, som sjelfve varit närvarande Wid dylika till: fällen.. Jag är till och med viss på, att om våra mest inkarnerade prohibitister finge åse en husvisi: tation, skulle de säkert lära sig begripa, att upp träden af dylik art hafva bra mycket tycke af hemgång i allmänhet; att det således är mindre underligt om massan, som ej för ögonblicket gör sig reda för att samhällsordningen bjuder det gällande lagar, om än så absurda, dock måste efterlefvas, gerna låter hänföra sig af det första obehagliga intrycket och att excesser följaktligen lätt framkallas, ehuru desså vid nu omskrifne tillfället lyckligtvis icke syntes vara af någon gray beskaffenhet. För öfrigt kan det ej gerna annat än hos enhvar uppväcka en obehaglig känsla, att se lurendrejaren sjelf, den verklige lagöfverträdaren, gå frl, medan personer, som i andra, måhända tredje eller fjerde hand köpt hans vdror, skola drabbas af lagens hela stränghet. Man kan: med så mycket större skäl säga detta, som Yid husvisitationer ej blott göres beslag på hvad som verkligen är införsnilladt, utan äfven ofta på sådana varor, för hvilka tullbevillning blifvit erlagd. Den sednate omständigheten eger nemligen rum på det sättet, att antingen tullstämplarne genom någon förseelse råkat komma loss, eller ock om tyger blifvit afklippte och bortskickade samt sedan återlemnade eller utbytte mot andra. — Varor för icke obetydligt värde sägas på sådant vis hafva gått förlorade: för handlanden Dymling. Insändarens afsigt med dessa rader har hufvudsakligen endast varit öfvertygelse, att man cj nog ofta kan påpeka det vidriga intryck — man kunde säga den förbittring hös Menniskor i allmänhet, som visitation efter tullförsnilladt gods merendels framkallar. Mer än. någor annat torde detta bevisa, att den härom stadgade författningen hvilar: på svag moralisk grund. Då ej den talrika tullbevakningen för en så oerhörd summa, som den årligen kostar landet, förmår hindra lurendrejeriet, borde det för enhver synas förnuftigast bestämma en måttligare skyddstull, och såmedelst göra försnillning mindre lönande, hvarigenom den upphörde af sig sjelf, hvilket, långt ifrån att tillskyhda staten någon förlust, snarare skulle medföra Vinst, Vill och med i flere afseenden. 2 7 (Korrespondensartikel.) Sala d. 7 Januari 1847. Den för några år sedan påbörjade så kallade nya konsten eller vattemuwppförringen utur Sala grufva genom GustaTs schackt, blef sista dagen på förra året öppnad, och synes väl yckad. — Afven: den för några månader sedan nedyrända smälthyttan är ock nu åter i full gång; lesse byggnader äro bland de största och köstsamnaste som här blifvit på sednare tider utförde, och 3ergslaget har, hvad den sednare vidkommer, fullt käl att prisa herr bergshauptman och ridd. J. H. tf Forsselles, för dess outtröttlighet vid arbetets raka fullbordan, isynnerhet som han personTigen från norgon till qväll, hela tiden ordnat detsamma. En ubskriberad middag för herr bergshauptmannen, har dag på rådhuset försiggått, hvarvid de festa af rtens medlemmar voro närvararide och då en skål: ör honom. proponerades, följande verser afsjöngos-: Se åter upp: ur gruset k Vårt Smältvärk hybyggt står, i Och åter fram i ljuset j Metallen renad går! Den hemska nattens härjning, Af krafien botad är; Och ådren till vår bergning Anyo öppnad är. Hur gläds ej hvarje sinne t denna kära syn! Och derför ur hvart minne I dystra bilder flyn! Må Malm ur berget springa, Med Konstens tillhjelp fram; Så skall i Hyttan klinga; : En klang så hugnesarh! Men hvem vär det som redde Den dystra härfvan ut — Och verket kraftfullt ledde Till snart och lyckligt slut? Dess bild oss nära ställdes Af aning — verklighet Åt bergshauptman Forsselles Vår skål af tacksamhet! — 22 (Insändt.) ; am ot ofansornmac förhållande till kurkan. ufo