Aftonbladet – 11 januari 1847, sida 1

,--—Ä —— os Hambro et Son år 1822, till 6 proc:s ränta och som år. 4834 omsattes till 4 proc. Den 4 Mars nästa är skall denna ålerstod infrias och dermed är Norges utländska statsskuld betald, med undantag af efterstående rest å lånet af år. 4828, hvilket ifrån början var 300,000 Spd. och användes såsom tillskott i banken och utlåning till private, hvarför deras obligationer inneha!vas. Å Pag. 493 anföres statskassans behållning för år 4844. Vid slutet af året 4845 utgjorde den norska statskassans kontanta behållning 1,066,702 Spd. 407 sk. Härmed må imedlertid icke sammanblandas statskastans behållna förmögenhet eller ö:verskottet af dess aktiva emot dess passiva, hvilket vid utgången af år 1844 belöptesig till 2,096,000 Spd. och vid slutet af år 1843 till 2,400;000 Spd. Sedan tör!l. dernäst aftryckt den på sista Storthinget uppgjorda riksstaten, begynner han, pag. 206 — naturligtvis för att försvaga dess bevisningskraft och det gynnsamma omdöme, han dels sjelf fällt öfver norska statshushållningssystemet, dels anfört efter amtman Blom ), hvilkens ord förf. eljest synes skänka så godt som blind tillit och som han i alla fall icke kan hänräkna till bondpartiet — en mönstring öfver ofvannämnde uppgifter, för att tillse huruvida de (uppgifterna?) kunna anses liberala eller icke. I följd af en betydelse förf. tillägger ordet liberal i denna materia, måste han naturligtvis här finna mycket tadelvärdt, som förnuftigt. folk i allmänhet snarare skulle berömma. Mindre välbetänkt är det dock af honom att tala om njugghet, i afseende på det Kongl. slottet. Storthingen hafva i denna punkt visat en liboralitet — äfven i den af författaren antagna betydelse af detta ord — som icke kan ifrågaställas, och med de beviljade penningsummorna kunde säkert, genom en ifrån början större kunskap och erfarenhet i sådana saker, blifvit tillvägabringadt ett slott. af hvilket norska staten icke behöft hafva skam. Inalles är till slottet beviljadt öfver 600,000 speciedaler och deita utan att räkna hvad som på serskilda håll är uppfördt till inköp af hus och tomter, landteg:ndom till parkanläggning, vägar, 0. 8. V. Hvad för öfrigt angår den jemförelse författaren här anställt mellan hvad af den norska och svenska statskassan är utgjordt till vissa angifna ändamål och hvaraf han, genom att begagna inkomstbudgetens belopp i de respektive rikena såsom måltstock, vill visa, att Norge i dessa delar har ådagalagt en alltför öfverdrifven sparsamhut , så kan man sannerligen icke annat än — mildast sågdt — förundra sig öfver ett sådant sätt att gå till väga. Icke att tala om den märkvärdiga kortsynthet söm röjes deraf, att han vill lägga den summa, som uppföres på tvenne serskilda staters inkomstbudgeter, till grund för b:dömandet huruvida dessa stater lemna proporlionerliga bidrag till ett eller annat gemensamt cler serskildt statsändamål, då dessa ändamål på grund af skiljaktiga förhållanden kunna vara af ylterst olika vigt i de begge rikena och i mycket olika grad behöfva tillskott af statskassan ),. så måste ju härvid komma i väsendtligt betraktande sjelfva ) Bloms yttrande är följande (se: förf. pag. 205): Under denna tidpunkt har staten låtit uppföra betydliga byggnader: Kongl. slottet, militärdepoter för landsoch sjöförsvaret, ett fullständigt rikshospital, universitets-byggnader; företagit förbättringar och utvidgningar i straffanstalterna,; anlagt kostsamma kommunikations-vägar, dels emellan Sverge och Norge, dels inom riket mellan provinserna; bragt i stånd -en fullständig kommunikations-linea medelst ångfartyg från Köpenhamn (och Götheborg) längs hela norska kusten ända till Hammarfest jemte flera andra offentliga inrättningar, som tillräckligt visa, att i landets administration ingen öfverdrifven ekonomisk anda råder. ) Man betänke blott — för att icke tala om många andra olikheter — den Vigliga inflytelse, som budgeteras olika inrättning i detta afseende utöfvar. een —L ———— 3