Aftonbladet – 22 december 1846, sida 5

BOETANDELS-BULLETIN. Skalden Ingelman. Minnesblad samlade af hans Vänner. 24 sk. bko. För alla, som älkade den hädangångne skaldens minne, bör letta lilla arbete vara en kär och dyrbar preent. Arbetet innehåller flera minnest ckninsar, deis på prosa, dels på vers, af A. Blanche, Jarlen, A. A. Grafström och G. H. Mellin. Hed sanna, varma och lefvande färgor har han ft dem blifvit framställd. De som icke redan agit kännedom om dessa så intressanta minwesblad, men med vänskap erindra sig föremålet för dem, skola säkert hasta att göra det. Vi kunna ej neka oss nöjet att här intaga eferföljande korta skildring af Gfm: Och hvad klingade väl hans lyra helst? Var det ej Herrans lof? Var ej hans förhärligande en grundton deri? — Honom sökte han — honom fann ban i naturen och återgaf i sången, hvad hans öga skådat. Med ett barns rena fröjd glädde sig hans varma hjerta, då han i vårens stund utträdde bland ängens blommor och under lundens gröna hvalfbågar. Då sjöng hans själ med foglarne omkring honom. Då glömde han bort att han af menskor var glömd. Han såg, huru Gud älskad3 sin verld och mindes ej då, huru föga kärlek han sjelf rönt bland menniskor. Han kände sig rik af sitt snilles rikedom. Huru målande och träffande framställa icke dessa ord Ingelmans verkliga väsende, karakter och skaldeskap. — Predikningar på de fyra Advents-Söndagarne af Ehrenberg, Strauss, Theremin, Neander. Öfversalla af M. Westergren. 24 sk. bko. Hvad innehållet af dessa predikningar beträffar, är det — hvad man också har skäl att vänta — ganska utmärkt, såsom härflytande från så europe skt kände predikanter, som de här nämnde. Dessa predikningar rekommendera sig i det fallet bäst sjelfve. Sverige, som bland sitt presterskap räknat och räknar så många utmärkte predikanter, skall derföre säkert med nöje mottaga detta lilla häfte. Beträffande öfversätlningen är den verkställd med mycken förljenst, med verklig omsorg. Pappercet och tryckert är vackert, till och med elegant. — På Divansbordet; romantiska skildringar af Almquist, Blanche, Kjelman-Göransson och Vendela Hebbe. Detta är en bland de många nätta och prydliga bokhandelsprodukter, som utkommit till julen. Det består af en liten saml; ng, som öppnas med en novellett af C. J. L. Almquist, under namn: Herr Laurits Björnran och lilla Karin. En dialog i detta stycke påminner om de inspirat:oner, hvilka äro kända såsom någonting eget, framför allt i några af denne författares föregående skrifter, och tillhöra honom ensam. Hjelten i denna lilla novellett