Aftonbladet – 8 december 1846, sida 3

dem, hufvudsakligen genom undsättnmgsmedel användande till sin enskilda nytta, anser ådv fisk. emb:t 45 Kap. 2 Missgerningsbalken sådant detta lagrum lyder i kongl. förordnin gen d. 29 November 48253, icke emot hr gref ven vara tillämpligt, ty det afser, efter adv fisk. embetels tanka, endast sådana händelser då en. embetseller tjensteman har rätt och pligt att uppbära de medel, som han seder mera tillgriper och förskingrar, hvilket förhållande ej inträffar i afseende å hr greiven, som senom missbruk a! sitt embete iått undsältningsmedlen i sina händer. Men, efter adv. fisk. embelels tanka, äre lagstadganderne uti 4 Kap. 42 Rättegångsbalken, Kongl. förordningen d. 24 Mars 4733 och Kongl. förklaringen d. 23 Mars 4807, fullt tillämplige, och med åberopande af dem, föranlåtes adv. fisk. embete i ödmjukhet yrka, att hr landshö!dingen grefve Horn, för hvad honom i detta mål till last ligger, må dömas alt för alltid mista silt, såsom landshöfding i Stockholms län, inneha!vande embete; hvarjemte adv. fisk. embetet hemställer ull Kongl. kammarrättens bepröfvande, huruvida hr grefven tillika må förklaras ovärdig i Kongl. Maj:ts och kronans tjenst vidare nyttj Advokalfiskalsembetet finner äfven vid detta tillfälle sig böra i ödm ukhet förnya deti förra memorial-t gjorda påståend, alt hr grefven genast måtte varda irån utöning.n af sitt embete tills vidsre skiljd. Till grund för sitt åtal emot landssckreteraren Östberg, 1t. f. landskamereraren Normelli och landskamereraren br kammarrådet Gyllenholf, har adv. fisk. embetet lagt den ur de instruktioner, reglementen och törordnanden, som bestämma länsstyrelsernas organisation, härflytande sats, att det är stridande emot förfaltningarna, god ordning och kronans säkerhet, att landshö divg iklädes redogörarebefaltning för medel, som så under hans kontroll. Emedan denna sats är så klar, att ingen, med någon kännedom om länsstyrelsernas orsanisalion, bör kunna betvifla dess sanning, visshet och allmän giltighet, och emedan rikigheten af den utaf advokatfiskalsembetet derur ledd följd, att landssekreteraren Östberg, . fi landskamereraren Normelli och landskanereraren hr kammarråd t Gyllenhoff, genom mordningarnes utärdande, gjort sig delaktige den olaglighet, hvarigenom irågavarande 2:ne andsättningsanslag kommit i hr landshöfdingen ;refve Torns bänder, äfvenledes är påtaglig; yrkar adv. fisk. embetet, utan afeeende å hvad lesse t.enstemän uli sina förklaringar häremot infört, alt de måtte förpligtas, en för alla och la för on, att vara Kongl. Maj:t och kronan insvarige för de räntemedel, som kunna varda ir Jandshöfdingen grefve Horn till betalning lagde, samt derförutom, jemlikt 4 Kap. 42 y Rättegångsbalken, dömas förlustige på viss id sina innehafvande tjenster med åtföljande öner, eller fällas till böter, efter hvad Kongl. .ammarrätten kan pröva rättvist bestämma. itockholm af Kongl. kammarrättens advokatiskalskontor d. 43 November 4846.