Aftonbladet – 3 december 1846, sida 2

omkring dem varande. Imedlertid, det må j skolväg förhålla sig med Locke, Rvussear, Basedew och Carpe huru det kan, så bar allt detta isgenting att skaffa med vårt svenska uppspirarde nya skolverk och de läromethoder, hvilka i närvarende tid här i landet vilja göra sig gällande, de der både utgå från het anda pedagogiska grundsatser, än de nyssnämnda sk olmännens, ssmt cmatta det högre andliga lilvet lika mycket, och mera, än det lägre. I öfrigt her man ofta tillfålle anmärke, att anhängarne af det gamla förhålla sig i tvister om läroverksfrågan alldeles på samma sätt som i politiken: de svärga sig nemligen med vissa stora ord, utan att det ringaste fråga efter om dessa hafva någon motsvarighet i verkligheten; och om man öf!verbevisar dem, att dessa ord hafva ingen tillämp ighet bär, så gördet ingenting: de upprepa dem med iika god smak ändå. Lkasom motstårdarne till representativa författningars införande, när man erinrat dem om folkens rättigheter, en ling tid talat om historiens vittnesbörd, om s:enska foliets lynne, som icke vill veta af fransyska och engelska inrättningar m. m., hvilket först helt nyligen börjat att nåsot tystna; så tala de garola lärometbhoderna: anhängare ouppbörligt om andan, fastän ingenting är lästare alt ådagalägga, in att jist en sann anda är det som felas i våra äld:e skolor, samt att de nya framför allt arbeta för andan,, ehuru de också kämpa för det priktiska lifvets ocörnekliga rättigheter. En annan omständighet, hittills mindre vidrörd, men som väsenåtligt ingår såsom driffjeder i moiståndet emot förbättrade uadervisningsanstalter här i landet, är den nu befintliga lärarepersonalens på de flesta ställen motvilja och svårighet att sälta sig in uti de nya läromethoderna och deras snde, samt den möda sådant till en tid måste kosta dem. Om enbvar ville vara uppriktig, så skulls det snart visa vig, att deta motiv är lika starkt som någo! apnat; men att det till sin grund dels bevisar ingenting mot den nya sikers riktighet i sig sjelf, deis ej kan betraktas annorlunda än som eti ölvergående fenomen. flata 0 3 obs tee RR TTT a rs