Aftonbladet – 23 november 1846, sida 1

FERRAN SNORRES dekreter: i det ena förklaras de hitt ls skonade med-cheerne för uppresningen, grefvarne, Bomfin och Taipa, bröderne Vasconceel!o3, ba-. ron dAlmazgen och brigadieren Celestino Suarez, såsom landsförrädare; i det andra stadgas, att alla med vapen i hand tillfångatagne andlige borga e och officerare för irreguliera trupper; genast skoa afrättas. Marskalken Saldanha är förordnad till drottningens ståthållare i norra provinserna; men som hvarje truppafsändning dit ifrån Fissabon är förhindrad af brist på medel och lisförnödenheter, lärer han få svårt att utföra uppdraget. Spanska sändebudet i Lissabon, Gonzales Bravo, gör a:lt hvad han kan, för att försona Saldanha med Costa Cabral; och man tror att denne sednare skal återkomma. I Oporto kommenderar visconde Sa da Beandeira. Han hade d. 31 Okt. tågat ut, för att erbjuda generalerna Vinhaez och Cazal, som anryckt ifrån norra sidan emot staden, en slagtning; men dessa hade undvikit den. Hertigen af Tereeira var än-u qvarhållen i kastel!et Foz. Ett försök att befria honom hade misslyckats, och en engelsk köpman, som sökt att insmyga ett bref till honom, lärer blifvit misshandlad af krigsfolket. Amiral Parker, som med sin eskader ligger i Tjo, hade afsändt ett ångfartyg och två fregatter till Oporto, men med befal ning, att icke inblanda sig i partiernas strid. SPANIEN. G:efve Thomar (Carsta Cabral) beredde sig till afresa. Engelska sändebudet skall hafva erhållit högst vigtiga depecher från London, Progressisterna hafva beslutat sig att taga del i valen. FRANKRIKE. I Toulon hade befallning ingått, att utrusta ännu 6 Lnieskepp, som skoa förstärka Medelbasflottan, hvilken sålede: skulle blifva 20 skepp stark. Man vill gifva denna åtgärd den fredliga ut!ydning, att den endast sker för att kunna utnämna prinsen af Joinviile till amiral — ty den gradea lirer ej i Frankrike gifvas åt någon annan än den, som kommenderat en så stark flotia. Trupper förlägg2s närmare gränsen af Schweitz. Garnisonen i Huningen har blifvit betydligt förstärkt. Beyen af Tunis hade d. 42 dennes slutat sin karantän. I Marseille väntade honom en lysande mottagning. Moarskalken Bugexud hade d. 5 om aftonen inträffat i Aleier. : Den halfofficiella pressen fortfir att vara organ för det kungl. batet till lord Palmerston och Whigpartiet i England. SCH W EIZ. De allmänna rådplägningarne hos Stora Rådet i Geneve, om grundlagen, voro slutade den 4 November. Ett utskott at 44 ledamöter valdes då, till gruaodlagsförslagets utarb-tande. — Regeringen hade upptäft det af den förra regeringen den 3 Oktober fattade beslutet angåen2e det katolska separatförbundet, och i stäl let beslutit föreslå en förening med kanton Zäriea i påståendet om separaiförbundets uppiösning. Provisoriska regeringens förslag blef gilladt af pStora Rådety och regeringen anmodades att meddela beslutet åt Förorter. Härigenom är edsförbundsdagens protokoll alltså riktadt med ännu en röst emot separatförbundet, och dettas förkastelse föjaktligen beslutad af kantonernas pluralitet. Ryktet om ett tilltänkt försök af den schweiziska förbundsrepublikens grannar att genom en handelsspärrring, ett slags blockering, mellankomma i kantonernas inbördes förhållanden, så framt dessa misshaga de ifrågavarande kabinetierna, har vunnit stöd, eler kanske äfven uppkommit, genom en hotande insinuation under hand, eller icke i diplomatisk vig, af en f. d. diplomat, förre österrikiska sindebudet i SEE Ae rea mes