Aftonbladet – 21 november 1846, sida 2

örstvämnde bade genom sin hållning på si tal iksdagen under Carl Johan uttalat sig lika afjordt för den konservativa rigtningen, som Hr uchert sör den reformerande. Ställningen var åledes ömtålig: regeringen valde grefve Posse, ch det oaktadt fortfor den gamta, genom Afonbadet och Dagligt AVehandarepresenterade; ppasitionen i sin icke blott neutrala, utan till ch med välvilliga bållning, under det att den .onservativa bittert och häftigt, uppenbart och hemlighet anföll korseljen. Ett annat steg f regeringen, som bade allle!es samma ut2ende som grefve Posses utnämning till justiisminister, var sammansättnicgen af represenationskomitc.; regeringen inkatlade deri viserligen fle-e afgjorda reformvänner, men ingen f bufvudmännen för detta parti, hvarkea He etrå el!er grefve Anckarsvärd, hvarken dokor Thomander eller Hr Ricbet, under det att !e utmärktaste taare vid förra riksdagen, som mtrat sig för ståndsoc klass-val, insattes i omiten. I förbigående bör jag anmärka, at: ör icke länge sedan en af ledamöterne i nämnle komite, dostor S-edelius, afled, och man r högst nyfi en på det val, regeringen komner att göra af hans efterträdare, emedan letta vel kunde komma att hafva ett afgöran!e inflytande på resultatet af konitcas arbete. Föoljakt. miste reg. på visst sätt genom detta va! aga ett parti; men om hona gör det hett och våtlet och otvetydigt, det måste jag nästan bevifla. För öfrigt föreligga konungen ännu mån sa andra ämnen, i hvilka han öj pet nog kan il!käonagifva sn mening; derill hörsr äfven let batänkznde, man innan kort väntar rörsnle skaltejemkningen, af den komitt, som för letta ärende blifvt nedsatt. Deta är en på nånga rik dagar ventilerad fråga, men som byåkratiens tröghet och ovlja emot nyheter öfse:buvud å ena sidan och å den andra personliga interessen verat lillintetgöra; den ifråsavarande komi6ga är emellertid samman:att af farska dugliga mn, och ur deras betinkarte torde ett agförslag framgå, som ing:n r.ksiag och intet stånd me a förkastar. Uti alla dylika, icke strängt politiska saker, visar Konung n sin redliga vilja på allt sätt, och derifrån härleder sig väl den medverkan han röner af den gamla liberala pressen. Dennz ir nog insigt-full att rätt uppskatta de inre och yttre förhållanden, hvilka Konungen måste taga betraktande, och att derföre icke forcera honom med häftiga fordringar, under det just den s. k. konservativa pressen visar mycken opposition mot de praktiska förbättringar, på hvilka Konungen i sjelfva verket med all ifver 2rb:tar, till tydligt bevis på den riktning, hvari han för framtiden tänker fortgå. Sålunda tåter pressens, skenbart motsägande ställning förklara sig. Tid och omständigheter äro för afgörande reormer; frågan är blott om hvilken ända man skall börja med, den politiska eller den adminstrativa. Svenskarne ega sin fria press, som emellanåt kan k mplettera den bristfälliga r.presenationsförfatltningen och är nog stark, att hindra det benhårda byråkratiska sy:lemet ifrån att motsätta sig alla förbättringar, så alt man verkligen, ifall någonting skall kunna vinnas, måste göra början med re, resentationslförändringen. Den tid, som man användt på administrativa förbättringar, är ingalunda tföslorad; fastmer skall genom des-a förbättringar, serdeles genom en rättvis skattejemkning, vägen banas för en mera passande representationsreform. Och hvad denna beträffer, så har saken redan gjort mera framsteg än dess moståndare sjelfve tro. En af de utmärktaste ledamöternpe i den om ämnde rej resentationskommitten, grefve Henning Hamilton, har sjelf på förra riksdagen talat och röstat mot adelns sjelfrepresentation; denna sjelfrepresentation, slutstenen i hela byggnaden, äri den allmänna opinionen så utdömd, att det icke era faller någon in att på allvar vilja h la derpå; men faller denna, då ör ståndsindelningen och ständernas afskiljda öfverläggningar utan all förruftig betydel:e, och om man semmanslår adel och prester i ena kammaren samt borgare och börder i den andra, elier om man väljer ett allmänt storthing, såsom i Norge, ur hvilket odelsthinget utgår först såsom utskott, det kan för många år vara temmeligen likgiltigt. (7) Dessa förhållanden måste nifirst taga i betraktande för att göra eder de närvarande förvecklirgarne klarare; de visa nog tydligt orszkerna hvarför det sig sjelf så kallande konservativa partiet öppet och i hemlighet ger luft TR a ae rr ra a nn CCT (gen nn