Aftonbladet – 21 november 1846, sida 2

åt sin vrede, äfversom hvarföre den garela oppositionspressen med så exemplariskt tålamod motser sakernas gång. Med Konungens återkomst skall väl mera lif inträda i den politiska verlden., Den 24 Ozxitober. I går afton återinträffade Konungen och Drottningen härstädes och mottogos med glädje. Det är otvifvelaktigt att de allvarsammaste arbeten vänta Konungen, och alt han rumera icke längre kan underlåta att på ett bestämdt sätt utta!a sina åsigter och afsigter, ty den allmänna otåligheten öfver Regeringens tystnad är i hög grad stegrad på alla håll. Jag nämnde i mitt sista bref, att just de konservativa tidningarna och äfven den fordna :tfficiella Postoch Inrikestidningen, utmärkt sig genom gnska häftiga anfall mot de 1-berala ledamöterna af statsrådet. Den sistnämnda tidningen har den oklokheten stt uppfordra Dagligt Alleband2, hvilken framlade detta förhållande, att ange de rummer, hvari detta skett, och bear erbållit ett så klart och tillräckligt svar, att den förmodligen icke så snart igen uppträder såsom utfordrande. Men imedlertid tyckas de liverala bladen, dem man mer och mer skildrat såsom ministeriella och så godt som sålda, tröitna vid tålamodet, och Attonbladet har ärdtligea brutit sin långa tystnad, å ena sidan för att sfligga en kort, men ganska skarp trosbekärnelse, och å den andra för att ut!a!a sitt missnöje med Regeringens långa dröjsmå!. Uasder et och ett halft år har detta blad inagit en ob:ervativ ställning och på intet sätt litit reta sig till några utifall, :f dea orsak all man förut tillvitat detsamma att gifva ösen åt landsortspressen. Säker på sin vigt och sin stora utbredning, kunde det drifva detta väntande så långt, att man sminingom bhb!efve misstrogen, och att landsorisbladen högt upphofve sina röster; pu uttalar det sig i ;Bref till I2ndsorten, tydligt nog, och synes på sätt och vis föja den utifrån gifna impulsen. Så mycket är säkert, att den sedan någon tid slumrande politiska rörelsen nu åter erhlit mera bf.