REFLEXIONER ÖFVER ÄTSKILLIGA SKANDINA VISKA FÖRHÅLLANDEN. (Slut fr. gårdagsbl.) Den s. k. Schleswig-Holsteinska frågan. Hvarföre är då denna fråga en skandinavisk? Hvarföre rörer den andra än danskarne sjelfva? — Med lika mycket skäl kan man fråga: hvarföre törer den danskarne? hvarföre rörer den andra än Slesvigarne sjeltve? — Jo derföre, att om vi bär få begagna presidenten i Rosskildska ständerförsamlingen, professor Claussens ord: derföre, att här icke bandlar om nigon särskildt Slesvigsk dialekt, utan om sjeliva det dancka språket, vårt eget språk, vår egen national tet; derföre att det icke är Slesvigs sak som bar a!handlats i motsatts till Danmark elter Holstein, men Danmarks i motsatts till Tyckland, icke Slesvigarnes rätt, men vår egen rätt, som icke upphör att vara vår egen, att vara alla darskars sak och rätt derföre, att det är i Sleswig som den danska saken är stadd i nöd och betryck och det alltså är der försvaret måste föras. Af samma orsak är denna sak skandinavisk; ty striden är här om det skandinaviska språs ket, om norräna tungomålet, i motsatt: till det tyska språket, till det germanniska tungomilet, och striden upphörer icke att vara skandinavisk derföre, att det är i Slesvig som Skandinaviens språk är stadt i nöd och betryck och alltså der, som försvaret måste föras. Så mycket vigtigare är det för hela Skandipavien ait deltaga i denna strid, åtminstone med sitt intresse, som man hittills utom Danmarks cräns-r nästan alls icke kännt till dessa förhåll:nden, om hvilka bott en svensk tidning Studentbladet, har lemnat några fullständigare och