son öfverlemna, hvilket äfven skedde. Någon tid derefter infann sig en fullmäktig fö! kapten Wagners arfvingar i Tyskland, hvilka äfven gjorde anspråk å arfvet. Deita är allt hvad jag med denna sax haft et! skaffa. Stockholm den 42 November 4846. Joh. And. Wennbirg. RÄTTEGANGSOCH POLISSAKER. Polisundersökningen med f. korreksioristen Ljung m. fl. Såsom förut är nämndt, blef korrektionisten Ljusg gripen förliden onsdagsafton. Dervid tillgick så, att gevaldigern Jäderin och några polisbetjenter plötsligt öfverraskade ett hos drängen Joban Falk i huset AM 40 vid Stadsgården församladt säl!skap. hvaribland befunno sig Ljung, en f.d. handelsbokhållare vid namn Carl Knut Dalin, som varit straffad för förfalskningsbrott och många gånrgersedermera häktad och tilltalad, en tjenstlös dräng wid namn Cerlsson och en för stöld straffad yngling vid namn Lönn. Vid polisbetjeningens inträde vo:o ett par af Falks gäster som bäst sysselsatta med förberedelserna till något dåd; de ordnade sin tustkammare af knifvar och dyrkar; planen ti!l ett nytt inbrott var redan uppgjord. Knappt hade polismännen satt foten inom dörren hos Falks, förrän det derinne blef en ellmän uppståndelse; polisbetjenterna blefvo undanskuffade till höger och venster och gästerna flydde förfärade hvar åt sitt bål. Uppe vid stadshuset blef dock korrektionisten Ljung upphunnen och fasttagen af uppsyningsmannen Norling och en annan person. Äfven drängen Folk togs i förvar; de öfriga undkommo. L — Sedermera begåfvo sig gevald. Jäderin och höns biträden till ett i Bryggargränden boende srbotsfolk, Jonag Andersson och dess hustru Catharina Andersson, hos hvi!ka Ljung, efter hvad Jäderin hade sig bekant, varit boende. Vid anställd vwisitation derstädes påträffades några kramvaror, hvilkas åtkomst ansågs misstänkt; Andersson och dess hustru blefvo uppkallade till polisförhöret. Uppsyningsmannen Lambert åtog sig alt skaffa reda på vingåkersbonden, som tegit flykten vid polisbetjeningens besök hos drängen Falk; emedan denna bonde skäligen misstänktes vara en tjufköpåren. Lambert aftog sin väst med uniformsknapparne och förklädde sig till en ruskig figur; han träffade derpå i thorsdags morse vid Kornhamn den han sökte, gaf sig i samspråk med honom och lyckades vinna hips förtroende. Lambert föregaf sig vara af psamma ull, som bondens gårdagskamrater, sade sig hafva deltagit i deras mandater och frågade om bonden ej hade lust att tillhandla sig ett parti silfver ef det, som för någon tid sedan blifvit stulet i poliskammaren. Bonden förklarade sig hugsd att ingå på den föreslagna handeln och iemnade Lambert något penningar på hand. De skulle nu följas åt till norr för att bese och afhemta silfret; men under vägen mötte polisuppsyningsmannen flera bekanta, som oaktadt förklädnaden igenkände honom och helsade. Bonden, som märkte oråd, ville, då de hunnit så långt som till Riddarhustorget, öfvergifva sin nya bekantskap, men då framtog Lambert sin tjenstebricka och gjorde bonden till fånge. Drängen Johan Falk, inställd till polisförhör, lemnade flera vigtiga upplysningar angående Ljungs semt förre korrektionisterne Jerngrens, Wahlgrens m. fl. bedrifter. Bland dessa var äfven den, en natt i sistl. September månad uti lärftskrahandlaren Blombergs salubud vid Drottninggatan begångna inbrottsstöld, vid hvilken Ljungs bekantskap med en dräng som tjente i samma hus, ssnnolikt varit tjufvarne till mycken nytta. De vid sistnämnda tillfälle tiltgripna verorna hade blifvit bortförda på det sätt, att statsrådet baron G:s dåvarande kusk och betjnt, som varit goda vänner med Ljung. begagnat sin herreg hästar och ekipsge för tjugodsets transportersnde. Från hofpredikanten Nordenson hade en klädtvätt förliden sommar blifvit bortstulen. Häri skulle Ljung också baft del. Åven uti den i somras vid Carlberg begångna inbrotisstöld skulle Ljung hafvs verit delaktig. Slutligen skulle Ljung, jemte förre drängen Carisson, hafva natten till den 7 dennes i ett hus vid Mynttorget föröfvat inbroit, hvervid blend annat en tulubb blifvit tillgripen, och denna tulubb hade vingåkerebonden seden tillhsnålat sig. Falk bade sig qckså bekant, att de en påföljande natt ämnat begå inbroitsstöld i ett hus vid Drottningsatan, medan det det boende herrskspet, br kemm:rjunkaren Köhlers, vistades på lendet, och detta inbrott skulle just verkställas natten emellan onsdagen och thborsdagen, men blef förekommet derigerom att Ljung ofvannämde afion häktades. Jahan Gustof Ljung. som äfven begagnat namnen Larsson och Rettig, 25—28 år gammal, är a friskt och godt utseende. Han har vid förhören betett s:g ganska frimodigt, somliga af hears sva: voro temligen näsvisa. Något erkännande af sina förbrytelser har han hittills icke velst afgifve. De kunna räkna upp så många brott de vijon, har bsn sagt, jag har ändå icke varit med. I upp gifterna om sina föregående lefn2dacmständigheter är han beträdd med tvetalar. Arbetskarlshusirun Catharina Andersson är förut illa anskrifven hos polisen. Hon visade gg vit förhöret upprörd, grät och anfäktade sig. Du är mogen, ytirade polismästaren till henne. Ja, jag är mogen, jag är mogen, svarade hon, med fin och genomträngande stämma. Hon förklarade sig nöjd med det öde, som kunde drabba henne. Hon var mycket munvig och när detta blef f r besvärligt, gaf polismästaren befallning att hon skulle beläggas med handbojor; hr polismästaren anmärkte dervid: qvinnsan är utom sig, man vet icke hvad hon kan företsga,. Hustru Andersson skulle redogörs för åtkomsten af de kramvaror, som vid visitationen i makarne Anderssons bostad blifvit på miss tankar anhållna. Hon uppgaf, att hon innehaft