Aftonbladet – 11 november 1846, sida 2

,varande handlingssätt under de sista 19 dagarna,. — För egen del har Aftonbladet likväl några små frågor att göra härvid. Hvad menar väl Najaden med uttrycket: denna slags opposition just nun? Aftonbladet har för det första varit långt ifrån att i dessa. artiklar hafva någon opposition till syftemål. Detta har endast bestått i att undersöka huru det förhåller sig med det på vissa andra håll såsom en gifven sak gjorda antagandet, att regeringens politik öfverensstämde med den libersla pressens. Det måste således bero på resultatet af en sådan undersökning, huruvida vi mot vår egen ön skan kunde komma att finna en motsats mellan regeringens riktning och våra egra tänkesätt; och då vi dessutom redan under den del af undersökningen, som hittills passerat, funnit anledning att förnya vårt erkännande af reg:s berömvärda handlingssätt i flere afseenden, fastän dess system i egentligt politiska frågor synts oss betydligt skilja sig från den liberala pressens och majoritetens tänkesält, så kan detta väl icke kallas någon opposition mob regeringen, i allmänhet taladt. Ait vi långtifrån att önska en sådan opposition, tvertom icke skulle se något hellre, än om vi, med vidhållande af våra alltid uttalade grundsatser, kunde helt och hållet öfverensstämma med reg., det betviflar visst Najaden lika litet, som han önskar, alt vi för en sådan öfverensstämmelse skull måste frångå dessa grundsatser. Annu svårare är det att rätt fatta hvad Najaden kan mena med ordställningen: en sådan opposition just nu. Icke kan meningen väl med ordet sådan gerna vara, att språket i våra artiklar varit oanständigt och pockande, eller att vi ej sökt hålla oss vid sanningen? Men om deita ej kan tillvitas, oss; om tvertom våra erinringar varit framställda i den mest hofsamma ton, och under förutsättning af de bästa afsigter hos regeringen, så bör Najaden sjelf hafva den godheten att underrätta Dagligt Allehanda, hvad bd den menar med en sådan opposition. Vidare begripe vi ej hvarföre, om också våra pbref, anses innefatta någon opposition, denna kan vara otjenligare just nu än vid andra tillfällen. Tvertom är det just nu, då regeringen haft tillfälle att sätta sig väl in i de allmänna ärenderna, då den haft tid att förbereda sig på de stora frågorna, då Konungen återkommit från sina sommarresor, och då ändtligen representationskommitteen snart åter sam manträder — det är, säga vi, just nu, som tiden väl måste vara den rätta för pressens organer att hålla fram de grundsatser, som de anse uttrycka den upplysta allmänhetens tänkesätt och derföre böra göras gällande af styrelsen. — Hade vi deremot gjort dessa framställningar under sommaren, medan Konung och regeringsledamöter voro borta, då hade man kunnat med mera skäl säga: Hvarföre en sådan opposition just nu, när den icke kan lända till något verkligt gagn, och styrelsens medlemmar icke ens säkert äro i tillfälle att taga notis derafly ? Hvad vill det slutligen säga, att våra anmärkningar kunna försvaga Regeringen, äfven om de i grunden hafva skäl för sig? Är då icke ett af sjelfva pressens ändamål, att den skall uppsöka och uttala hvad den anser utgöra sanning, just på det Regeringen, för de fall som angå densamma, med iakttagande af all den sjelfständighet och öfversigt af ämnen2, som dess höga ställning påkallar, likväl må kunna, i den mån den finner pressens framställningar grundade, begagna sig deraf? Huru kan Regeringen, om den det gör, försvagas af våra brefs innehåll, äfven om det i grunden har skäl för sig)? Detta måste ju förutsätta, att Regeringen, äfven under nyssnämnde antagande, alls icke skulle vilja lyssna till skäl; och blir icke detta då en långt värre supposition än Aftonbladets, som ingalunda uttryckt någon sådan, tanka? Vi frukte tvertom, med Najadens tillåtelse, att om någonsin Regeringens anseende skall lida och försvagas, så är det gerom sådana förespeglingar som dessa, att den icke skulle tåla höra sanningen, äfven uttalad i ett!rån bitterhet fritt språk. Slutligen ha vi ej kunnat undgå att bemärka, det Najaden sjelf uttalat en långt starkare opiniorsyttring än Aftonbladet, då den såsora en följd af Aftonbladets artiklar talat om Regeringens möjliga än större lutande åt de ickeliberales sidar, hvilket förutsätter, att Najaden anser denna lutning redan nu vara stor. Invänder Najaden åter, att den häruti ej sag! annat än sanning, eller åtminstone yttrat sin subjektiva öfvertygelse om Regeringens beskaffenhet, så är det ju alldeles detsamma hvarför AES EO AGA EGEN EOTRG