Aftonbladet – 10 november 1846, sida 1

FE EE TR DES ———— por:o, anbefallas vid hårdt streff att ej omtala aågo derifrån. De direkta underrältelsernr fåa Operto öfver Spanien och England sammanstämma alla derom, att man der visar mera kraft än i Lissahon. Visserligen är det..ej sannt, att man der ännu uppsagt drottoingen all lydno; tvärtom syres af proklamationen, at man låter drottningen anses tvingad af ett mot folkfriketen fiendtligt parti till sina förhas:ade åtgärder, samt u gilver henne vara innesluten i sitt palats af förrädarne; mena allt detta torde blott vara gjordt, för att så mycket mera verka pi massan, som lifligt uppmanas att gripa till vapen och som äfven följer uppmaningen. Flera bataljoner frivillige hade bildat sig, och spanska fiyktivgarnes anbud att beväpna sig, hade antagits. Eit rykte omtalar att grefven sf Vinhaes stod i spetsen för en styrka, som inryckt i Cbhaves, och att revolutionens utsång berodde på hvilken sida han vill kasta sig. Man utgaf från regeringeas sida att hsn biträder dess s:k; andra berättelser säga, att han förklarat sig för juntans. De sista engelska underrättelserna försäkra, att hela lande: mellan Lissabon och Ci.ta samt längs kusten vid Mafrs, Torres Vedr2s och Caldas är i uppresning; samt att in;sa andra än embetsmän m. fl., som befara afsältning, låtit nskrifva sig såsom frivillige blavd regeringens trupper. Stutligen bör nämnes, att man ru i sjelfva statstidningen (Diario) läser den adress, som juntan i Oporto afgifvit till drottningen under d. 13 Ocxkt. och ett bref till Hennes msjestät från srefven af Ant:s. Adressen erkänner kronans prerogativ att välja ministrar; men uttalar sin 0 sija emot det plötsliga afstedandet af en ministöre, som förtjenat folkets förtroende, och nsättsndet af en annan, som lewnat landets styrelse i händerna på de folkets fiender, som en ärorik revolution ädelmodigt skonat. Såsom ett bevis på den förbittring, som rådde ibland folket anföres, att även minnet af hertizens af Terceira bhjeltedater icke kunnat förmå att skydda bonom mot det uppbragia folket, cch att jumtan organiserat sig för att förekomma en förderflig anarki. Slutligen uppmanas drottningena att förekomma ett inbördes krig, genom ministerens afskedande och utväljandet af en annin, fom kunde ega folkes förtroende. Grefven af Åntas bref utvisar, att han blott framstått för att medelst sitt inflytande på militären förekomma anarki oc3 inbördes krig; han förklarer, ait ban af vördnad för don Pedros vinne vill för droutnisgen våga Nf och blod, vea besvör kenne att icke sluta till sti öra för folkets önskningar. SPANIEN. I Madrid var. uppmärksamheten mest upptagen af de portugisiska tilldragelserna. En ministerkonselj hölls den 253, der som det troddes förekom frågan om en militär intervention i Portugal, hvilken skall blifvit begärd af Donna Marias sändebud, baron Renduffe. Trupper bade fått befallning, att närma sig portugisiska gränsen. Ifrån Belgien skrifves, att Don Enrique blifvit erbjuden en kontreamirals-plats, samt var ämnad att göra en expedition under Prinsen af Joinville. Emot denna försoning skulle han bafva utlemnat sin brefvexling med Esparterister och Progressister. General Fulgioso, som gift sig med en syster till Munoz, hertig af Rianzares, bar blifvit närånd till generalkapten på Cuba: FRANKRIKE, Oaktadt ännu den 29 Oktober, årsdagen af Guizotska ministerens tillkomst, hela Paris väntade att få se den kongl. förordning, som utnämnde honom til president i ministerkonseljen, och uppgjorde en hel hop kombinationer angående partiella förändringar i ministerpersonalen, till följd af Guizots upphöjelse och Soults förmodade afgång, gick dagen förbi, utan ———————— m— -4