Aftonbladet – 31 oktober 1846, sida 2

andra Jandtmätare i Örebro län, kommissionslandtmätaren i samma län, Otto Wilb. Mossberg. — I samma mån som de politiska meningarne inom det fria samhället börja att berydligare nyansera sig, hvilket är både nyttigt och nödvändigt att det sker för att komma til resultater, i samroa mån är det äfven rödigt at! noga veta, hvad man för tår med de olika benämpingar, hvarmed dessa nyanser beteetnas. Jönköpingsbladets Stockho!mskorre:ponden: ha i detta bänseende försökt en d:finition på skilnaden mellan benämningen bberal och radikal, hvilken icke är fullt ivekad. Jönköpiagsbledet menar nemligen. att skilnaden mellsn begrep ,set radikal och moderat liberal ej, enligt språkbruket, kan defimeras annorlunda, än at de sednare påvrka praktiskt verkställbira reormers genomförande, i fall, der det gamla är vändamålsvidrigt, hvaremot de förra ropa på reformer och yrka deras genomdrifvande tilrotep, utan att genera sig af nåxta skruvler, buravida de yrkade reformerna äro verkstä:lbara nelier ejn Denna beskyllning är, efter vårt omdöme, ifrån början till slut baltands, så ramt man ej b!ot vill eftersäga ett talesätt från de konservativa, uten bestämma begreppen efter ordens verkliga betydetse. Det är väl sanat, att de konserva tive både kalla sig sjelfva moderat libersla, och våstå att de bafva ingeting emot verks al:bars reormer: men man vet väl hvad sätta menmgen är dermed. Ealigt Jönköpingsbladets defi at:on skulle gekså ingen radikal reform vara verksiällbar och ingen verkstalibar reform vara radskal. Men om vi pu t. ex. finga en full komlig näringsfribet, vore icke detta en rad:ka reform då den utgick från priveipen och medborgsrens rätt att utan bjuder loda sig af io tigt arbete? Eier är det Jönköpinssblade:s memng, att närinssfribeten icke vore verkstärtba här, lika väl som i Pr-ussen och Fran-rike? Om vi vidare erhölle en naiinnalrepresentatiga sam nä; made oss till deu Norska, eler er sådan, bvarsgerom de nu varaude fyra riksstån den tlörsvunne, och en gemens m församling sillsatt genom allmänna val, i stället in örde så vore det utan ivifvel en radikalförändring Är det J oköpiogsbladets mening, stt en sådea representation icke är verksällbar bär, lika vä som i Norge? 0. 8. Vv. Det år derföre en alldeles falsk mening Orm radikalismen, sådan vi förstå deussmm, stt der skulle vilja saker som icke äro verkstälibars De som ropa på reformer, utan afsee:de p deras verkställbarhet, kuena kallas exalterad utvpister. visionärer, hallucinatorer, fantaste eiler hvad man vill, men icke radikaler. Jöv köpingsbladet är efter vårt språkbruk radikal likasom Aitombladet oe nästan hela den Hbe rala pressen i Sverge, Sådant bivdrar icke, at en radikal tillsika bör vara moderat, och at han stundom nöjer sig med en mindre reform för att få något, om den verkligen är en för åttring. Allt hvad här blivit yttradt skall Jönköpings I bl dets Red. utan tvifvel sjelf gilla, om den be bagar observera, att hela förvillelsen trol;e utgått ifrån antagandet af benämningen radik: för en viss fraktion af pressen härstädes, sisor t. ex. Freja, Den GConstitutionelle och Daget Dessa tidningars redaktioner hafva visserhge sjelfve kallat sig radikaler, men namnet har på tagligen Varit usurperadt, så mycket mera, 30! man kvoappt i något enda stycke seu dessa ti ningar omfalta ett radikalt system, än mind: vara konseqventa deri, hvilket bäst visat s It. ex i närmgsfrihetsfrågan, der dessa blad v rit konservativa, äfvensom i vissa fall i repr: sentat:ionsfrågan. — ff — — Det har säkert icke undfallit månge huru Svenska Minerva elltid ivrigt sökt ins suera, att korrespondensartiklar från Stockhol i landsortsblad tillverkades på Aftonblade t SS AA mos MM ee 5 of of