ÅA ff MPE—— rr nn FA Den märkeliza statshvälfnin?, som nyligen ägt rum i Genedve, torde. efter all sannol khet, blifva af vigtiga föjler för Schw itziska federatifeepubliken: Ea del af de allravigtigast. frågor bafva ej vid landidagen kunnat föras til något afgörande resultat, emedan de kant:mers röster, som varit för den framskridande tendeasen, motvägts af dem, som önskat bibehåila stäfus quo. Sedan Geneve numera trädt, på de iiberala kantonernes sida, torde förhållandet snart blifva annorlunda, och, hvad som är det vigtig2ste för Schweitz, en revision af sje:fva förbuntsakten emellan kantonerne bliva möjlig att åstadkomma, hvilket hittills vid flere iandtdagar förgäfves varit försökt. Regeringarne i Schweitzs grannstater, Frinkrike och Österrike, se med stort misshag liberslismens framsteg inom det scr weitziska statsförbundet, och de minister.ella baden i Frankrike äro ursinviga Öfver hvad som bändt, Oesterreichischer Beobachter förmodligen icke mindre. Ludvig Filip har, alltsedan julirevolutionen upphöjde honom på fransyska thronen, af dynastisk politik gjort allt hvad han kunnat, för att ställa sig in hos de stora absolutistiska hofven; och som ingenting ansetts säkrare leda till detta mål, än hat och afvoshet emot de liberala ideerne, så har men sett medborgarekonungen, häri tifla med sjelive Metternich och hans själsförvandter i politik. Le Constitutionel för d. 14 dennes innehåller en väl skrifven artikel om den rärvårande ställningen i Schweitz och den ministeriella pressens i Frankrike beteende anledning af revoutionen i Geneve, hvilken artikel förtjenar uppmärksamhet äfven af svenska läsare. Vi meddela den deriöre här nedan Öfversättning, lydande sålunda: Revolutionen i Gereve lägger åter vår re;erings tänkesätt i dagen: Ala dess tidaingar —————-—-ÖA 75. svt.