Och öfverenrstimmalse, rå att det ena beslutet icke motsöker det anira så önskar Ias att med besäget biträde af de vise i landena få nöjaktgt utrost ecch förklaradt huzotedes nedanstående tvesns nåiga utslag kunna utar äte!se. motsägelsa lända vederbörande till efter: ä ågavarande nå. utssgen röra tilträ Begge de nu ifr. fiet I V. Karup, det första med an dåct al det Nya S !etoaing al väckt påståsnda om bestimmande af viss ti för nämnde tillträde; det andra mad anledning af väck ersöttniagsanspråk för ett för digt erer o:sgligt ibruk lagante a ofrannämnde skifte. Det första nåd, utslagat är gifvet 3 Stickholms Slet dea ö Maj 1843, och innetåiller bland annat: alitsc och då öfverenskommelse om tilllträdestid.n delägarn emellan, ehuru frågan derom blifvit till deras afgö rande föreslagen, likväl icke visats vara träffad, sam enligt 15 Kapit. 1 3 Skiftesstadgan, laga skiftet vic klandertidens utgång den 30 Nov. 1841, följaktlige: hordt tillträdas, men sådant, åtminslone hvad För klarandernas skiften rörer, dessförinnan skett, fins.e Kongl. Maj:t hvad klaganden, angående tillträdesti dens bestämmands påstålt, icke kunna bifalias Det andra är gifvet Stockhalms Slott den 20 Decem her 1844, i varaf inssmtas, all Kongl. Maj:t funnit fö godt att i nåder stadfärta Underrätternas beslut, son gillar ifrågavarande tillträde af skiftet i V. Karup. by fråa och med början ef 1840, och således ogilla: ersältningsanspråket för ett olagligt ibruktagand deraf eiler för den tid skiftet tagits i bruk före det 30 Nov. 1841. Nu frågar In-,, som är nog enfaldig saemanbange: mellan desa na nåd: kan vara wöjlgt, att då skiftet i era ut:laget förkla:a böra tilträdas cea 30 Nov. 4844, i det andra nåd. ut slag.t deremet anses lagligen vara tillträct med börja: af år 1820 och det utar vicaro ersältning till den, sor der:g nm blify4 lisarde? Dt lyster Ios. ait se och erfara buru dassa 9:ne ut sag kusna blifva wed hvaranira öfverensstämrmande altan att innetåla någon rao!sige!sa, :å länge den evg estående och ofö änder:iga tankoiagen står fast, uta att on gång af någon Lagkommtt6 kunna upphäfvas elle förändras: Esse och non Esso kunna icks förena i ett medvetande att ej kunna inse ga utstag, buru fe