Aftonbladet – 24 oktober 1846, sida 2

TAL AF HERR BASTIAT OM HANDELSFRIHETEN. Vi meddelade nyligen i Aitonbladet några utårag af det förtr:ffliga arbete, som en fransman, hr Bastiat, utgifvit öfver villfareiser och fördomar i afseende på mnationalckonomien. Denne samme hr Bastiat har nyligen vid en sammankomst af den frarsyska föreningen till förmån för handelsriheten, hållit ett tal, hvarat vi här nedan meddela ett utdrag. För att rätt förstå detta tal, bör man likväl er.nra sig, att nat:onalekonomiska frågor, hvad principerna beträffar, ännu äro i Frankrike likssom i Sverge, för publiken i allmänhet, temligen främmande, så att ett ekrik från deras sida, som rikta sig på förbuden, att handelsfrihetens vänzer vilja låta utlänningen taga biödet ur munnen på egna arbetare, der, likasom här, hos ea stor mängd motväger alla skäl och bevis. Minga andra fördomar äro dessutom gällande i Frankrike. Så t. ex. anses den,som haudiar med spanmål, såsom en ockrare, och så snart dyrhet uppstår, blifva köpmän, borgare och producenter ansedde såsom orsaken deriill. Deraf de så ofta förekommande anfallen på magssiner, bagarbodar och tillförseltransporter, hvartill folket der betraktar sig vara fullt berättigadt. . Man ser till och med rmär, som eljest räknas till de frisinnigaste, icke ännu der kunna uppfatta, att liberalism, då den icke vet att ident:fiera sig med den fria bandelsprincipen, icke är vågon äkta liberalism; och att denna i sig innefattar vida mer, än en blott ekonomisk eller kommerciel fråga. Så t. ex. bar hr de Lamartine enselt det farligt att låta fremmande spanrsil införas i Frankrike: Jordbruksintresset skulle förstöras och landet öfversvämmas af utiärdsk säd. Deremot gör han en bel hop andra, alldeles opraktiska förslag och lägger i full dag, att han ieke uppfattat hela frågan. Konsumtionen af cerealier har nemligen, menar har, i sednare tid i alla länder sammanräknade betydligt mera tilltagit än produktionen. Aven då missväxt icke inföl!e, skulle Frankrike aldrig kunna blifva öfversvämmadt af spanmål. Till och med Michel Chevalier, som föregifver sig böra till frihandelspartiet, talar ännu om saker, som äro oförenliga med priacipen. Han vill t. ex. ännu mera genom konstigt skydd gynna Frankrikes skeppsfart, hvilken redan genom lagstiftningen blifvit så ogement favoriserad. Uader sådena omständigheter inses lätt, att det förbund, som i Frankrike bildat sig, för att tillämpa Jandet den fria handelsprincipons erkännande a? Regering och Lagstiftning, har många svårigheter att möta. Så mycket mer rkänsla är man skyldig alla dem, som med sina kunskaper och sin talent framträda, och upplysa alimänheten. Med den irflytelse, som Englands och Frankrikes förhållanden utöva på upplysningens och inrättningarnes fram;ång hela verlden, hafva äfven vi ett intressa vid deras bemödanden. — He Bastiats yttrande tydde som följer: Man säger oss, att vi äro efterapare af engelsicnen och parodiera dem. Ivarjs gång jag hör RR rn SR mr CEETERANSAER TER IRI TTG