Sedan den värde ledamoten, efter tabellerna 4 1 3 2 i min tryckta årsberättelse för 1843, upplyst direktionen, att späda barnens mortalitet inom Barnhuset många ginger varit lika låg, ja lägre än under de år, då jag bestridt helsovården, yttrar han: Men för att ännu från en annan sida betrakta det bevis för den förbättrade vårdens inom Barnhuset resultater, som hr doktorn velat i den minskade moria!itetsprocenten finna, och för att närmare undersöka, huruvida jag kunde hafva något skäl till min — — förmodan, att denna minskade mortalitetsprocent var i sjelfv verket mera chimerisk än verklig, alldenstund rsortaliteten utom Barnhuset möjligtvis var i samma mån större, som den derinom visat sig mindre, har jag åtminstone för några år företagit en undersökning, huru det förhållit sig med mortaliteten utom Barnhuset. — — — Det märkvärdiga resultat, hvartill min undersökning fört, är, att, då mortalitetsprocenten af uttsana späda barn, hvilka samma år dött, som de uttagits, för år 4841 utgör 195, proc., så utgör den för 1849 235 proc., för 1843 22 proc. och för 1844 33, proc. eller i medeltal för de 3 sista åren 26:7, proc. Häraf framstår det klara koFollarium såsom en erferenhet, att ju mera mortalitetsprocenten minskats inom hus, desio högre har den stigit bland de till vård utomhus lemnade barnen. Man torde kunna fråga: hvad kan orsaken vara till deita besynnerliga förhållande, att just mortalitetsprocenten för hvarje af de 3 sista ären så betydiigt uppgått Jag bekänner att jäg icke för mig kunnat klart besvara denna fråga. Ett fictum har visat sig för mig, hvilket jag knappt vill framlögga, emedan jag ej sjelf vill tro det. Vid undersökningen af förhållandet med de utlemnade barnen, har jag kommit att fästa uppmärksamheicn på d:r Bergs utlemnade attester för 1843, och deraf funnit, att under nämnde år 83 sjuka! barn Hblifvit från Barnhuset utlemnade, hvaraf 24 Gogo inom loppet af året och 34 inom loppet afj. 4844. 3:ne af dessa hede dött utom hus redan på andra dagen efter utlemnandet. Förteckningen på de såsom sjuka utlemnade barnen bifogas och bestyrker förhållandet. ) Jag älskar icke insinuationer och vill icke göra någon sådan, men jag kan icke dölja för mig sjelf, att har utlemnandet tillgått på samma sätt under de öfriga åren af d:r Bergs läkaretid, så vill det icke synas vara någon konst att nedtvinga mortalitetsprocenten inom hus. Ett annat förhållande! — — — — förtjenar äfven uppmärksamhet, ti-; den inom hvilken de utlemnade barnen aflidit från den dag de från Barnhuset utgingo. Jag — — vill endast nämna, att af de 406 späda barn, som utlemnades 4844, dogo 136 samma år och af dessajl. 70 inom första månaden efter deras uttagande och . bland dessa 39 inom de första 41 dagsrna, ochj. åter bland dessa 9 inom 9:dra dagen och bland! dem 3 semma deg som de från Barnhuset utlemnades. Jag drager häraf inga korollarier, jag an märker det blott. Hr doktor Berg säger isin årsberättelse, att det är glädjande att se den mingkring i mortaliteten som egt rum inom Barnhuset! för år 1845. Jag vill fråga direktionen, om dessa : focta gifva anlednirg att glädjes öfver att se den minsknirg i mortaliteten, som egt rum 4844. Jeg skulle icke göra denna fråga, om icke denna minskning i mortalitetsprocent ständigt blifvit så ifrigt framhållen på deras bekostnad, som före hr d:r Bergs tid bestridt läkarevården inom Barnhusetn. — — Så långt den värde ledamoters anförande. Ingenting hede varit önskvärdare för både Barnhuset och mig, ingenting i många hänseenden mera maktpåliggande, än om en fullständig och sanningsenlig utredning af beskyilningarne genast inför sakkunnige personer blifvit företagen. Men nu qvarstå uppgifterna i protokollet säsom en beskyllning af svårsste art, utan att någon undersökning och Å utredning koromit i fråga, och om häraf vis3erli gen å ena sidan kan slutas att direkiionens plu-: ralitet ej till dem satt tro, så synes dock å andra j: sidan ej osannolikt, att dessa uppgifter i afseende !: på den ena hufvudfrågan rörande hittebarashus-! systemets följder eller mortaliteten betraktats soml: sanningsenliga, och till en del blifvit lagda till l Å j 6 grund för direktionens beslut af d. 21 Febr. 1846 om 2 månaders obsorvationstid inom Barnhuset för hvarje spädt barn, ehuru detta beslut närmast fremkallats af den andra hittebarnshus3-systemets ! stora olägenhet eller Vencrisk smittas spridning till och från de utlemnade barnen. l I detta hänssende har under året 1828 följande inför direktionen föregått. Jag hade haft äran dil 43 Jan. 1845 upplysa med sjukjournalen, att det barn, som, enligt hvad ofvan nämndt är, den 7! Dec. 4844 (prot. 412), för direktionen anmälts! hafva smittat sina fosterföräldrar under 54 dagars! vistande på Barnhuset ej företett ringaste spår af misstänkbar sjukdom, och att sålunda förhållandet! fordrade till en början en närmare utredning. : Några dagar sedan jag med permission anträdt en utrikes resa, anmäldes af Barnhusets inspektor (d. 4 Ju!i, prot. Ö 6) en anklagelse att jeg sktullet tvingat en amma att lemna sitt barn till en Yeneriskt smittad fostermoder. I sammanhang hörmed anmäldes s. d. af en direktionens ledamot, at! elt större antal af dem, som vid Barnhuset tjenst-) gjort som arumor, blifvit för Venerisk smittis ål Kurhusct intagne, hvarjemte äfven under diskus sionen lärer gjorts det påstående, att jag skulle bruka befalla ammorna alt mot egen vilja giv: ) Denna förteckning är sammandragen sf de anmärkninger jeg brukade göra på de ännu då il. bruk varsnde sundhetsbetygen. Då formuläret i för dessa betyg lydde: ati barnet för närvaran:l. da är friskt och sundt, så ansåg jag min pligtl. varg, att då em fostermoder valt ett barn, som hade någon åkomma, hvilken ej var få menlig.! att jag behöfde vägra barnets utlemnande, detta antecknsdes på betyget i följande lydelse: Fo-l stermodren är gjord uppmärksam på att barnet