Alla berörama och gilla Jordens vackra handlingssätt, ait heldre underkasta sig personligt ansvar, än ait låta folket svälta, då ham sig eo möjlighet att bjelpa. SCHWEITZ. Omedelbart efter den nya styrelsens tillkomst i Gerecve utfärdades följande tillkännagifvar de, hvilket läses i den efter krigets slut åter utkomna Revue de Gentven: Gestves Medborgare, på förfädrens vis sjeitständigt församlade till Allmänt Råd (conseil gEneraln) haiva beslutit: Siora Rådet är upplöst. Statsrådets afsked är antaget. Allmänna Rådet utnämner gensst en provisorisk styrelse, bestående af tio ledamöter. Ett nytt Stort Råd sammankallas till den 26 i denna månad, men blott hälften så talrikt som förut. Hädanefter komma biot tre valförsarnlingar att finnas: en för staden och två för landet. Det pya Stora Rådet skail företzga sig en grundiagsförändring, hvaröfver af Folket kommer att omröstas. Alla den 7 Oitober inträffade skador på allmänna och enskilda byggnader skola gäl!das af de afgångna Statsråden och regeringstruppernas öfverbefälhafvare., Derefter utgaf provisoriska regeringen föjande kupgörelse: ;Ucder de svåraste omständigheter öfvertaga vi, tillsvidare, af kärlek till fäåderneslandet, de 211männa ärendernas ledning. Med samtlige Medborgarres bistind förmå vi allt, till lugnets och ordningens upprätthållande: utan detta bistind förmå vi intet. Församlen eder derföre kring oss, Medborgare af alla meningar, till allas gemensamma nytta! Vårt uppdrag, helt och hållet provisoriskt, härrör från ett i dag på Molaritorget försz2mladt folkmöte. Då vi sålunda tills vidare kopsiituera oss såsom Råd, bibehålla vi de redan bestående embetsmyndigheterna och förvaltnipgarne; vi göra hvar och en ibland dem ansvarig för det som angår allmänna ordningen och den noggranna uppfyllelsen af gifna befallningar. Vi besvärje samtlige medborgarne, att genom deras kraftiga understöd upprätthålla allmänt lugn, och sålunda förebygga olyckshändelser, dem vi skulle komma ait vidkännas gemensamt. Medborgare af alia meningar! Hysen förtroende för oss och 3ivaktea i lugna våra beslut, dem vi med möjligaste skyndsamhet skola fatta. James Fazy, Louis Rilliet, B. Decrey, J. Fr. Moulinig, Fr. Janin, A. Fonianel, Fr. Bordier, A. L. Pons, J. J. Castoldi, L. Gentin. . Till närmare upplysning om förloppet u striden, låna vi ur en fransk korrespo.densartikel i Journal des Debas föjande: Gernbve består al tre stadsdelar: öfra stade, hufvudsakligen bebodd af de rikare klasserna; nedra staden, handelns egentliga tillhål!, långsåt venstra Rnhonestranden, samt förstaden S:t Gervais på högra Rhonesiranden, befolkad af arbetskl:ssen. Om aftonea den 6 Oktober företogo sig förstaders invånare att anlägga barrikader framför broarne, som förena den med den midtemot belägna nedra och öfra staden. Den 7, om morgonen, tågade stadens milis ut att storma barrikaderna och intogo dem, seda: 200 karoaskott blifvit lossade. Nu skulle förstaden besättas, men insurgenterza hade der förskansat sig. Man försökte intränga dit, på två ställer; men genast vid inträdet i förstaden motiogs milisen med en mördande eld ur alla fönster. Milisen ådagalade mycket med; dess anförare utsatte sig först för elden; först när dessa nästan ailesamman voro sårade och oförmögna att strida, drogo sig trupperna tillbaka öfver broarn?. Imediertid höllo de nedre staden besatt; så att insurrektionen var sammanträngd i förstaden. Å natten saltes broarne i brand ai insurgenter Nu först reste sig äfven befolkningen i ne staden, och radikala hjelptrupper från Waadt kommo insurgenterna till bistånd. Milisen, trängd och hotad från alla båll, nödgades vika; hvarefter Statsrådet tog afsked. Om aftonen var arssnalev, jemte de förnämsta offentliga byggnaderna i insurgenternas våd, och nu organiserade de en provisorisk regering. Det personliga mod, som milisens anförare visade, blef förderfligt för dessa; de förnämsta familjerna i Geneve hafva lidit grymma förluster., Från Zärich berättas att den skada, som artilleriet åstadkommit i Geneve, uppskattas till en million francs. Artilleri-öfversten Fayere de Sellon har dött af sina sår, och öfverste Chateauvieux har mist amputeras — äfven han säges sedan vara död. — Folket berömmes för öfrigt derföre att det icke beflickat sin sezer med någon handiing af bämnd. — I Lausanne och Bern har man med fröjdeskott firat siridens utgång, och i kanton Waadt jubilerades ej mindre, än bland sjelfva segervinnarne i