— Dagligt Ailebandas Winoterblads-afdelniog innehåller i dag en artikel med öfverskriften: H vad göres oss mest behof i lagreform. Winterbladet anställer en betraktelse öfver den bedröfliga förändring, som inom några decenn:er isträffat med moraliteten hos vår nation, som, förut berömd för ärlighet, stillsamhet och milda seder, nu mera synes vara angiipen af en förförlig brottgangrena. (Detta anmärkte redan den engelske författaren Laing för några år sedan i sin beskrifning om Sverige, men fick då, om vi ej orätt miuvnas, dugtigt påskrifvet derfri Dagligt Allebanda.) Wnterbladet söker med mycket skäl en af de hufvudsakliga orsakerna härtill i vår domstolsorganisation med dess många instanser, och kriminallagskipningens deraf följande Jlångsamhet, samt yttrar sig ganska tänkvärdt härom. För vår del tro vi, att de fenomener, soi nu förete sig i brottmålsstatistiken, egentligen utgöra en länk i den allmanna kedja af erfarenhetsrön, som betraktaren har tillfälle att samla i alia rigtningnr, att nemligen Sverige öfverbulvud följer ungefär tretio till femtio efter andra länder. Samma förhållande med brottens tilltagande i Sverige, som nu visar sig, har äfven uppenbarat sig i England och Frankrike för 40 å 30 år sedan, då poströfverier, rån och mord der voro i tilltagande. Detta har sedan ändrats i dessa länder dels genom förb ittringar i lagskipningen, dels genom filantropiska åtgärder samt poliuska och sociala reformer, jemte en större vårdnad om individens och de lägre klassernas rä tigheter. Följden har ock vant, att brottens antal på de sista åren der förminskats i förhållande till befolkningen. Så kommer det väl äfven att gå här om 30 å 40 år, när man lär sig inse nödvändigheten att gripa isakerna med allvar. Den förut nämnde Laiog har härutinnan gifvit förträffliga bänvisningar både på orsakerna till det onda och botemedlen. För öfrigt frukte vi att Winterbladet trampat på en liktorn, då det vidrört rättegångsreiormerna. Juristpedanteriet är nog fuilt ut. så styft som något annat och försöker väl sätta upp en konservatism af sitt eget skrot och DE TNE SIAT RO SKP TS INSATT SIMA