Aftonbladet – 22 oktober 1846, sida 2

Men om det på grund af dessa och flera andra skäl i publiken tagits för afgjordt, att en förärdring under Konung Oscars regering skulle mträda uti hvad man förstått med benämningen det gamla systemet,; så följer deraf icke någon bestämd slutsats, huru långt en sådan förändring skulle komma att sträcka sig. Det är just detta ämne som utgör föremålet för tvisterna och ovissheten än i denna stund. Vi befinne oss derföre bär vid ett stadium, då det framför allt är nödvändigt för pressens särskilda organer, så vida de skola komma till nå.on reda med hvarandra och icke qvarstadna på de obestämda frasernas område, att en hvar samlar sina åsigter om det benöfliga i samhäl!sförbättringarna till ett koncentreradt programm eller en politisk trosbekanneise. Naturligtvis blir det i enlighet blott dermed, som hvar och ena kommer att bestämma sitt omdöme, deis om naturen af regeringens närvarande tendenser, dels också om hvad vidare kan vara att göra för att komma till det mål man uppställer. Vi skoe, för vår del, i detta bänseende yttra oss med samma öppenhet, som alltid tillförene; och med all den vördnad och tillgilfvenbet vi hysa för Konungens person, likvi; 0 örsteldt frambära de fartågor vi by-a, att vederbörande tyckas bafva råkat på en afvsg fren eiler åtminstone omvög till det stora mål, som vi gerna vilje se Konungen uppnå. Vi böre härvid förutskicka dena bekännelsen, art ÅA tonbladet i sina åsigter möjligen är mera radikalt, ön att allt, hvad vi önskade, genas skulla kunna verks:ällas, eller att våra åsig!er i allt skulle ens vinna en nuvarande m3joritets bifall. Vi bysa t. ex. i representationsfrågan, för vår del, den öfvertygelsen, att det icke vore någon våda underkastadt, att låta hvarie till myndiga år kommen medborgare del taga i representantvalen, framför allt om dess: val göras indirekta; d. v. s. i två eller flera stadier. Men vi sträcka icke heller våra fördringar så långt, alt dessa åsigter skola erbåila en praktisk tillämpn ng genast. Vi wilja deröre hufvudsakhgen stadna vid den punkt. hvarpå Borgareoch Bondestånden vid både sednaste riksdagarna i allmänhet befunnit si siaa önskningar om reformerna, emedan vi de; tro Oss finua det närmaste uttrycket af der all mäsna tankesättet, och med ledning deriemte at några allmänna grundsatser i:rån denna ut gångspunkt, i det följande söka framställa var omdöme om tendenserna i styrelsen, sådana de nu visa sig.