Aftonbladet – 17 oktober 1846, sida 2

KRAARa RLQ Rq CUQISERSSIF7F RER 555 REAR m. d. Tröätande och gnatande satte han sig i åkdonet, och vid samma lyckliga lynne anlände han till Birkenfeld, hvarest den gamle vännen, justitierådet, hbjertligt emottog honom. — Du kommer just lagom, sade denne. Inom en half timma skall vigseln försiggå. Det knarriga amtrådet kunde väl icke besluta sig till alt med samma vänlighet bemöta det mot honom så förekommande justitierådet, men nödgades dock någorlunda hålla god min ielakt spel. Poldan fadren och sonen Baldersleben i de åt dem anvisade rummen aflagt sina reskläder och iklädt sig högtidskläder, blefvo de inkallade i förmaket, hvarest pastorn redan stod med handboken i handen, vid ett litet improviseradt altare. Det gamla .amtrådet såg sig forskande omkring, hvarefter han hviskade till sonen: — Hur kommer det tiil att vår jägmästare och hans fru befinna sig här? — Det vet jag icke, svarade Carl i likgiltig top. — Derom måste jag genast göra mig underrättad, återtog gubben; men brudparet, som den värde läsaren alltför väl känner, trädde nu inför altaret och vigningsakten började. Ben var nu slut och de nyvigde omringades af lyckönskande gäster. . oo — Tyst litet! ropade plötsligt justitierådet och framledde till altaret en beslöjad dam. — Skall då den gamle token gifta sig sjelf äfven? hviskade amtrådet till sin son. Men huru ökades icke hans förvåning, då