Aftonbladet – 14 oktober 1846, sida 2

FÄNGELSEREFORMVÄNNERNAS MÖTE I FRANKFURT AM MAIN. För detta möte, som var utsatt till den 28 September, hade ett program blivit utfärdadt, hvari såsom mötets ändamål bestämmes: 4) O:ficiella meddelanden öfver penitentiärförbättringen i särskilda stater; 2) Förhandlingar öfver de vigtigaste omständigheterna vid dessa förbittricgar och det till grund för dem liggande penitentiärsystemet. Vid mötet sammanträdde omkring 80 ledamöter; män med sakkännedom;, så väl fängelseinspektörer, andlige, läkare, 0.s. v., som lärde, hvilka gjort fångväsendet tll föremål för sina teoretiska studier. Bland dessa namnyifvas trr Ducpetieaux och Russell, generslinspsktör:r för fängelserna i Belgien och Englaud, grefve Skarbeck från Warscbau, v. Jagemann, min:sterialråd och referent ifrån Karlsruse, White från Boston, Grosch ifrån Christiania, Suringar irån Arsterdam, Netzel ifrån Stucktolm, Mitermaier och Welcker ifrån Freiburg, Obermayer och friherre v. Closen ifrån Mänvchen, David ifrån Köpenhamn, Julius ifrån Berlin, Kieser och Miczelsen iirån Jena, Landauer och Uilmann ifrån Stuttgart, Weil ifrån Strassburg, Moser ifrån S:t Gallen, Heffter ifrån Berlir, Vantex ifrån Haag, o. s. VD:r Varrentrapp ifrån Frarkurt välkomnade församlingen med ett kort tal, hvarihan bland annat uttryckte den förboppaingen ati denns af män från nästan alla curopeiska stater bestående samling skulle genom sina förhandlin: gar bidraga till den allmänna meningens upp lysande om de nödiga förbättringarne i fån; väsendet, och föranlela deras skyndsamma ge nomdrifvande hos styrelserna. På Ducpetieauxs förslsg valdes Mittermaier genom acklamation, till mötets ordförande, sitt anträdestal yttrade denne, att man väl fö reslagit dödsstraffens afskaffande, men i dera ståile föreslagit bländning (Sue och Zschocke) att man blott kände ett universalmedel, i åt skilliga gradationer: fängelse. Att ur prök: brottens orsaker och botemedel borde vara för bättringarnes egentliga ändamål. Sedan har uppfordrat till föredrag öiver fångväsencet i särskilda länder, beträddeg talarestolen först af