Aftonbladet – 28 september 1846, sida 3

vet ni, jag bar dansat i åtta dagar hvarenda afton. o— J;, och om jag icke bedrager mig alltför mycket, har det redan inträffat, som jag förespiddo, då ni, vid visterns början, trädde ut i verlåen: ni bar icke i dessa lygande fester, dessa bullrande nöjen funnit hvad pi väntade er; Pi är sviken i edra förhoppningar; nöjenas -er!d förefaller er fom. — Förlåt att jag vågar tala ett sådant språk; jas skulle icke göra det, om jag ej vore öfvertygad, stt ni, olik edra sköna medsystr:r, bar bögre pretentioner på lifvet, — Pet ör endest för i afton jag är trött. Tåvk er, vi dansade i går en kotiljong, som varade en hel timma; han var charmant, men fatigerande. j — Ack! hvarföre icke tillstå sanningen? — Det ör omöjligt, ni kan icke finna er tillfreds med dessa lumpna tidsfördrif. — Ni ör icke skapad för ett eådant lif, ert bjerta är för rikt för dessa fatisa känslor; ri är vand att drömma om den verkliga lycken i andra uppenbarelser. — Men-jag försäkrar er... — Ö! lit mg tala till er, som en vin; inkan bjertligare önska ersölibe j mig så Vv Också jeg hade en gång mina illusioner ara berusande verld, som wi Jeiva uti, qvarbåila dem i det längsta, ty jag agen af dårskeper, föst mig dervid med nens värme. — Men iek! dessa illusiorer som icke f r qvälva ksp, kan icke lita sig ns efemericska gåfvor. ta mm a , ja med endast