Aftonbladet – 25 september 1846, sida 2

ern företrädesvis begagnas och tl hvilka psvenskl och engelskt sern lika väl kunna användas, samt till hvilka arbelen engelska jernet företrädesvis nyttjas? Svenska jernet anses oundgängligen bohöfvas ör tillverkningen af bättre stål, hvartill det nästan eller alldeles ut:slutande begagnas. Det r mig ej bekant att något dera! användes för ernarbeten, troligen emedan det ej är nog rent, Her så likartadt, som det engelska bittre pudleljernet Chercoalirom, som, ehuru priset derå ir något högre än det å svenskt ordinärt jern, ikvål föredrages framför det svenska till atlenanda jernarbeten; ja till och med för ståltillverkningen i de fall, då man mera afser ett ätt än med andra goda egenskaper begålvadt oränstål. Till mindre grannlaga jerrsmidesbehof eger yckså det engelska simplare jernet företräde för iet svenska, emedan det alltid likaledes är af ;n jemnmjuk likartad beskaffenhet, on sak af nycken vigt för klensmideti allmänhet. Också kan det erhållas valsadt uti ala önskade dimensioner och former till ungefär samma pris, som i Eskilstuna betalas för ett illa tillimnadt eri. För jernarbeten, som sko!a finpoleras, eger ock det förut omnärsde så kallade trädkolsjernet, i anseende till dess renhet, företräde för det svenska. Detta jern tillverkas så väl i Yorkshire som Staffordshire. 2:0 Hvilka olika stålslag, engelska, svenska el,ler andra nationers begagnas för olika arnbeten ?n , Af i Sverige eller andra länder tillverkadt stål hade jag i England ej tillfälle att se något förarbetas, likväl tillverkar man, derstädes ätskilligt såsom sågar, huggoch hyfveljern m. m. dem man föregifver vara beredda af tyskt stål, German Steel men enligt min tanke är detta ej i verkligheten tyskt, utan från svenskt råämne beredt garistål. Förmodligen har man fordom, innan engelska stålmanufakturen ännu ernått en större fullkorolighet, eller innan gjutstål ännu var bekant, begagnat sig af steyermarker eller rebnländskt från äldre tider välkändt stål för tillverkningen af vissa smidesartiklar, och sannolikt härleder sig härifrån de! ännu rådande bruket, ått förse samma tillverkningar med den för dessa slags arbeten på åtskilliga orter ännu väl krediterade stämpel German Steel. Också äro arbeten af detta stål i pris, och anses i godhet vara näst efter dem från gjulstål beredda. 3:0 pvMed hvilka stämplar är det svenska jer net försedt, som begagnas för att deraj sbränna, särskilta sorter stål, och hvilka nolika methoder arvändas härvid ?n Maa förbrukar nu mera en stor märgd a svenska jernsorter för stålberedninged och sti de i ett ganska olka värde, allt efter dera mer eller mindre goda beskaffephet. De är klassificerade i First, Second, Third rate and common Marks. Till första slaget hörer jern från Löf ta, Carl holm, Österby och Gimo; till andra slaget frår Rånäs, Elkarleby, Söderfors, Gysinge, Watt bolma ceh Forsmark; till tredje slaget frår Skebo, Bäckafors, Harg, Lesjöfors och Sörors, och till simplare slaget räknas jern från Nyqvara, Strömberg, Ullfors, Sanna, Engelsberg Fagersta, Färna, Westanfors, Dådran, Furu labl Fallbo, Hornda!, Nårn, Schifshyttan, Svartnäs Upperud, Brunsberg, Forsbacka och Högor: bruk. Vid ofvanstående uppgifter får nämnas, al de äro sådava, som det lyckats mig erhilla der af Sheffixder gjutstålssmältare. AiLöfsta jerne! beredes det bästa bränstålet, hvaraf större de!er förbrukas inom landet eller exportera; unde; forma af bränstål. Det från Österbyjernet beredda brässtål :n vändes hulvudsakligast för gjutstålsberedninger och blandas då vanligen med andra billigar jansorter. Vanliga proportionen af Österby stämpeln emot de öfriga ör en tredjedel; doc fisnss många gjutstålsrabikanter, som allsick: pb uka Österby utan i dess ställe Söderfors el ler annan sekondstämpel. Drektör G. Ekman stål är i anseende vli dess täthet synnerliga: omtyckt vid beredandet af bränstål fr filar Som ugnar för bränstås eemest:ring skola fin nas använda vid W-kwanshytte bruk här ilan det, samt dessutom lära vara mycket fullstän digt beskrifna i någon nyare tidskrift för sven ska bergshandterirgen, vore det öfver flödig att här söka redogöra för berörde ugnars kor struktiop, dock torde det tillåtas mig, vid be röringen af ifrågavarande ämne, anmärka e ganska m-nlig oart hos svanska bränstålet, me som ej vidbäftar det i England brända. Ban svenskt bränstål nemlgen anträffas ej sälla stänger, hvilka endast på vissa delar erbållit e tillbörlig ko!bindring, och på andra delar är fullkomligt mjuka eler jarnartade. Hv.:r cc en, som eger någon erfare:het i stålsmidet, in ser lätt, eler känner kuru otjenligt ett dyik eljest gaaska vilartadt stål befinzes för viss Jalt ej säga de fl sta stålsmiden; en fil, t. ex deraf gjord, antager ej den rinzgaste bårdhets grad å jernsidan; hvarigenom händer icke ale nast alt den mjuka s dan deraf blifser obruk bar, ut-n äfven att de öfriga sidorna ej bliiv tillröekliet hårda. och att i fölid a! benäsenhe