Aftonbladet – 25 september 1846, sida 2

eh torra kolpvlvret med lätthet undantränges, i hvilket fall stängerna komma i omedelbarberöring med hvarandra, hvilket äfven inträff:r om mellanlagret af kolåmne icke är tillräckligt, och hvarigenom ovilkorligen uppkomma fullkomligt Jernartade elicr, i jomföretse med den örisa delen af stången, endast iringa grad kolbuadna flåckar. Då man i Sh-ffsld ispackar jern för att stålbrönnes, tillses ganska noga, att alla jernstänser blifva vil riktade. Också har jag ibland varseblifvit att cementeringspulvret fuktas med stenkolstjära, hvilket synes ej kunna vara för snan orsak än att gifva detsamma någon bindvingskrat, hvarmedelst det kan bättre emotstå tryckningen af ett öfre jernhvarf, och förekomma dess beröring med eit underliggande. Om beredningen af pgjutstål i Yorkshire Järer br direktör G. Ekman, enligt hr direktör Musttell; till mig gjorda uppgift, uti någon sednare årgång af Jernkontorets Annaler infört en ahindung, hvilken, efter hvad man af en så utmärkt skicklig cch i ämnet hemmastadd persoa kan hafva anledning att förmoda, skali imrefalta de klaraste och tillförlitligaste uppgifter, som i ett så högst inveckladt ämne kunna åter2ifvas. Som jag likväl ej haft tillfälle att få genomläsa samma värderika afhandling, torde det här tillåtas mig anföra några små förändringar, hvilka sedan framlidne Bergsrådet Brolings vistande i Sheffisld egt rum vid gjutstålstiliverkningen derstädes. Deglarne beredas numera ej uteslutande af dem dyra Stovrbridgeleran, sedan man vid Stannington, i närheten af Sheffield, funnit en dertill tjenlig, hvilken ej heller faller sig stort öfver hälften så dyr sor den förra. Deglarne tillverkas i öfrigt ungefär som beskrifvet är af herr Brolingz. Dock brukar man nu en tillsats af coakspulver i massan, hvaraf de förfördigas, för att dermed gifva dem större eldbärdighet, samt göra dem mindre benägne att spricka vid uppvärmningen, samt äfven för en tredje orsak, som nedanföre på sitt ställe skall anföras. Ugnvarnes form är numera ej fyrkantig, utan oval, och iprymma tvenne deglar, hvarmedelst åstadkommes en betydlig besparing af bränsle. Sättet att upphelta deglarne före smältningen är också förenkladt, så att träkol ej behöfva användas dertill. Ingötena rökas numera mycket starkt med brinnande stenkolstjära. Redskapen för inläggningen af stål, för deglarnes utiyftande oc utsjutning m. m. är ock : till någon del förenklad eller förminskad. De största svårigheterna vid gjutstålsberedringen bestå uti bränstilets sortering, d. v. s. alt välja ett brännstål af en för det bestämda behofvet passande kolhalt, samt att vid smältningen deraf gifva det en i tfverensstämmelse dermed passande hetta: ett vekare stål fordrar en starkare och ett hårdere en svagare betta; om hettan varit för stark, inverkar det lika menligt på stålets egensk:per, som om den vavit för sveg. Berörde smältningstemperatur, hvörs rätta afpassande är af wäsendtlig vigt. för erhållandet af ett godt eller dugligt stål, kan endast bestämmas af ett i högsta grad uppmärksarat cch vandt, för yrket tilldanadt öga. För åstadkommande af vällbart gjutstål har man tillförene varit nödsakad att uteslutande använda Dannemora jernsorter, men nu kan man med tillsats af mangan äfven från andra simplare jernsorter å tadkomma sådant. Mangan brukas för nämde ändamål i tvenne olika tillstånd, antingen reducerad, som metall, eller i den form hvai den i naturen som brunsten förekommer; i sednare fallet pulveriseras densamma och blandas med stenkolstjära i hv.lken form den tillsättes vid smältningen, hvarigenom stenkolstärans kolhalt upptager manganoxidens syre, samt förminskar den blifvande flussens benägenhet ait sönderskära degeln. Till förekommande af samma olägenhet är det ock som ran använder coakspulver vid I degelberedningen. Proportionen af mangan cmot stål varierar från 4 till 3 proeat. Då puiveriserad manganoxid begagnas, är 80 delar deraf försatt med 20 delar stenkolstjära. b) I afseende på sjelfva tillverkningen af jern och stålarbeten. 1:o pDet skiljaktiga behandlingssätt af jern och ,stål vid tillverkningen af olika arbeten.n Någon i väsenduig mån skiljaktig mettod vid behandlingssättet af jern och stål för olika arhketen eger väl icke rum, ty ellt garfstål beredes elltid på Ika sätt, så väl för det ena, som för det andra behofvet; dock kunde msn kanske himföra det flera gånger garfvade siilet, som användes till mera grar.nlaza trbeten, tili ett bebandlingssätt skidt från det endast en gång garfvade, Vid beredandet af gjutstål användes äfven likartade methboder för tillverkninge: af elt simplare eller bättre. Hufvudsakliga Iskillnaden vid beredandet af dessa tvenne slags stål, passande fill olika ändamål, är att men l väljer ett i öfverensstämmelse med det för det låsyftede bebofvet lagom kolibaltigt brännstål. Hvad sträckningsmethoderna vidkommer, som Järo valsen och knphammaren, behöfver endast Janmärkas, alt mon anser det under hammare Iströekta stålet hafva företräde framför det valsade, hvar öre sådant också brukas till de bästa jern; likväl gilfves det vissa bobof, som for