Aftonbladet – 23 september 1846, sida 3

menti? Önskligt! I hvilketdera fallet som helst beklaga vi br Scholander, som embete utsett till sin syndabock eller — talisman Ungdom och visdom pläga ej följas åt. Hva ken han förstå, hvad skall han uträtta? De tyckes, i ett företag så vigtigt, som detta, at tåflingsfältet borde lemnas fritt för både in och utländska konsträrer. Arbetet skulle vinn: derpå. Nationen skulle icke blifva sviken och harmsen genom några misskalkyler. Om an slaget måste ökas eller fördubblas, hvad göt det? Ett eller annat 400,000 rdr mer för ändamilsenligheten, för nationaläran, för gjord gerning, fom men säger, är ett intet;) men hvarje skilling, använd på ändamålslösheten, på fusket, på halheten, är både skam och skada. I detta fall kunna vi ock taga föredöme utifrån, af vårt brödraok. Enligt en följetongsartikel! i Aftonbladet ba Norrmännen använd! den lilla summan af 400,000 rdr på bortspränsandet af ett fjell, för att bereda deras Kongebolig, det herrligaste läge, Kristiania har at: erbjuda. De ba också, heter det vidare der: sammastädes, haft den takten, att, då dera: egne byggmästare icke kunnat tillfredsställa deras skönhetssinne, inkal!a fremmande, som frambringat vackra skapelser och lifvat intresset för det skönan. Vi skulle stå efter dem i takt, i kopstsinne, i mationalära? Bort det! Måtte alla antipatiens och intrigens stormar stranda mot fanning och Rältn, Måtte Kongebolisens, minne föresväfva Kung O.car vid det definitiva beslutet. Och måtte någon — ja månsen — frisinnad röst bland folket, under Konuogens Eriksgata nu, minna honom derpå, til! nationens belåtenhet! Szken kan ju gerna anstå till nästa riksdag, då Ständerna, som få bestå fiolerna, också finge vara med om partiuret. Anslaget, odisponeradt, vexer imedlertid, till bättre utförande. Samlingarne lära ock vexa urder tiden, enär man af tidningarne sett, att partisten Mandelgren fått 200 rdr banos rescunderstöd för insamlardet från rikets cyrkor och kbkerregods af värderika bidrag till nationalmuseum. Ar det följdriktigt, att samia ner, och på samma gång bestämma en urpagsplats, der man anar bristande utrymme för det redan befintliga? Eller skall men framdeles tänka på ett museum JM 2? På Helgendsholmen är plats för slit. Der således — ler! — och storartadt, ändamålsenligt, värdigt nationen, dess önskningar och dess framtidl ) Här tyckes författarens vackra enthusiasm ändå hafva förledt honom att slå på för mycket med storslefven. Aftondl:s arm.