Aftonbladet – 23 september 1846, sida 3

RV ET OMP REN SOCKERMONOPOLET. Götheborgs Handelstidning med dagens post innehåller några upplysningar, som visa, till hvilken grad det lyckats sockerfabrikanterne satt genom den bekanta sammansättningen sinsemellan skattlägga svenska allmänheten — ett förhållande, hvilket sedan vederbörande kommit underfund med sättet, sannolikt äfven kommer att fortfara så länge förbud eller öfverdrifven tull på utländsk raffioad fullkomligt tryggar mot utländsk täflan. Å härvarande sockerbruk säljes fint raffinad till det bestämda priset af 235 skilling par skålpund. Samma socker kan dock, när det i parti exporteras, erhållas fritt ombord till 45 V, skilling samma myntsert. Tidigare på året var priset väl !, å Ve skill. högre; men vi hålle oss till det, som nu chargeras. Exporten, fom bedårifves i ganska stor skals, sker för närvarande nästan uteslutande till Norge. Hemma i landet erhåller således fabrikanten för sin vara 235 skilling, men, om han exporterar densamma, endast 45 :; samt af staten i tullrestitution 6, eller in summa 24 !. skill. per skålpund: följaktligen betalar svenska allmänheten för det socker af ofvannämnde sort, hvilket af den konsumeras, 3 , skilling högre pris, än hvad fabrikenterne, när de exportera varan, för densamma kunna erhålla. Mean måste medgifva, att det är en egen slags patriotism, att af landets innebyggare på hvarje million skålpund raffinadsocker, som af dem förbrukas, taga öfver 78,000 riksdaler mera, än man vid export erhåller för samma qvantitet och samma vara. Detta hvad patriotismenr, beträffar. Hvad åter angår påståendet, att Sveriges innebyggare erhålla silt socker för billigare pris, än andra länders, så befinnes äfven det vara grundfalskt. Ett skålpund svenskt raffinadsocker kostar i No:ge, när det ligger i köpmannens magasin samt tull-umgälder och fraktomkostnader blifvit intagne i beräkningen, omkring 49!, å 20 skill. riksg:s. Åntoger man nu, att köpmannen förtjenar 2 skilling på hvarje skålpund, så kunna de norska konsumenterne likval erhålla varan för tre skillingar bättre pris, än konsumenterne på den ort, ger varan blifvit fabricerad. En allmän regel i handel är den: at silja sina produkter eller fabrikater på de orter, der man för dem kan med säkerhetgpåräkna största vinst. Nu säljes raffinadsockret här i Sverige till ett pris af 235 skill. pr skålp., men för till Norge exporterad vara af samma qvalitet erhåller man blott 94 !V, skilling; alltså skulle fabrikanten på hvarje exporteradt skålpund socker förlora 3 7, skilling, eller den skillnad i pris, som eger rum när varan försäljes till norsk eller svensk konsument. Men om fabrikanten verkligen gjorde en sådan förlust, så upphörde hsn naturligtvis att exportera sia Vera, sedan han en gång funnit, att hans spekulationer j denna väg misslyckats. Man måste alltså antaga, att den fabrikart, som under en längre tid fortsätter exporten af en vara, för hvilken han å prouktionsorten kan erhålla högre betalning, antingen är rent af från sina sinnen, eller ock att han bå den utländska afsättningsorten kan å sina exportartiklar påräkna en fullt nöjaktig vinst. Men ir den vinst, som han å den utländska afsätlningsyrien bar på sin produkt, fullt nöjaktig, så skulle an å sjelfva lillverkningsorten äfven kunna sälja yemälde produkt till samma pris, gom i utlandet. sör ban nu icke detta, så blir hvarje rucsiycke, som han på tillverkningsorien tager mer, än på afttningsorten, en oskälig vinst, och detta i ännu vögre grad, om han och nigra få med honom hafva yckats ställa sina saker så, att do kunna utestäna all täflan från andra håll. Det ommer Koungen och Riket: Ständer, au vid en blilvande iksdag sätta en gräns för en dylik oskälig vinst, illkommen på nationens bekostnad. Det kan alirig vara eller blifva rätt, stt landels barn skola vingas att rikta, eller rättore göda några och tju0 personer, som med ett par undantag äro födde itlänningar och efter sil eannolikhet icke tänka på lågot annat, än sitt eget interesse, hvilket är ock enora sina legobjon samt med all den makt, som ikedomen lägger i deras bänder, söka awt kringkansa och försvara ruot tidsandan och dem, sOm ned hög röst och fullt giltiga skäl fordra, att deti nsköilda interesset skall och måste gifva vika för et allmänna. —X( (UStt3 — rr—— — — X—X—X — — —