Aftonbladet – 17 september 1846, sida 2

Arsvarigheten, såsom den finnes stiliserad uti för s!eget, är lika med hvad som finnes hos de flest nuvarande svenska privatbankerna och så som der tillämpats hos de skottska. Att för öfrigt någo närmere bestämmande af bolagsmäns ansvarighe sinzemel!an, än hvad lsg förmår, är aåf nöden tyckes bevisas af den process, som härom pågå rörande Nyköpings faktori. Ref:s andra anmärk. ning, att det är betänkligt tillåta ett enskildt ba. lag utgifva sedlar till sexdubbla beloppet ef dr kontenta tillgångarne, nemligen först motsvårånde bankens hela g:rundfond, hvaraf de kontanta med. len endast utgöra en fjerdedel etc., är äfven orik.tig. Förslagets föreskrift för sedelutgifningen är ordagrannt tagen ur beanklegen, så!edes gällde anmärkningen banklagen, om den vore grundad, men nu tilbär s:g så, att privatbinkernas kontants tillgång vanligtvis uppgår till utöfver hälften al grundfonden och stundom ännu mer, hvarom ref. kan öfvertyga sig, om han behagade genomse den öfversigt af privatbankernas ställning, som hvarj: qvartal finnes införd i tidningarne (äfven uti Af. tonbladet). Uti den sednast meddelade öfversigren t. ex, ser man, att Wermländska barkenskontante behållning den 31 Juni utgjorde 915,382 rdr ock dess grundfond 41,083,000 rår, utelöpande sedelstocken var 4,639.444 rdr, således ej dubbelt emo: kontanta behållningen; rättigheten till sedelutgifning var 2,062 246, d. v. s. föga mer än dubbel af kontanterna. Förhållandet hos de öfriga ban. kerna var ungefärligen enahanda. Af nämade öfversigter finner -man äfven, att privatbankerna högst sällan vid mest gynnande omständigheter kunnat hålla ute flera sedlar, än tredubbelt emot sin kassa, hvilket förhållande väl kommer att fortfera så länge riksbanken har så mycket sedlar i omlopp. och sem uteslutande behöfvas till upphörd, tullafgifter m. m. Ref. kan således vara lugn för någon för stark sedelutgifning från privatbankerna. hvaremot dessutom finnes ett säkert korrektiv i 47 S. af banklagen, der regeringen förbehållit sig rättighet att upphäfva deras oktroy, i händelse af öfverträdelse. Den af ref. befarade courseringen a! bankens sedlar, i händelse af utredning, toräe förekommas af förslagets 9 S, som föreskrifver, att bankens sedlar, som ej via anmfordran inlösas, löpa med högsta legliga ränta från den dag de presenteras i banken. Äfvensom 8 föreskrifver, at när benkens förluster medtagit en femtedel a; grundonden, skall dess röre:se genast upphöra och utredning ske; hvarigenom allmänheten har säkerhet för valuta för sedlarne, och bolagsmännen sä: kerhet alt ej kunna förlora mer än högst hälfter af deras insats. Ref:s sista anmärkning, att det är af den mes äfveniyrliga och vidunderliga beskaffenhet, att banken, enligt 30 , skall gifva försträckning uppå enskildtas bevis uppå motiagen spanmäål, tr verkiigen af den mest vidunderliga beskaffennet, emedan en sådan föreskrift, eller något ditåt, ej finne: hvarken i den 8 eller någon annan af förslaget. Svenska privatbankerna äro ej hvad de amerikanska voro, en spekulation af vinglare eller pro centare att förtjena penningar, utan helt enkelt er kommunalinrättning att inom orten lätta liqvider och göra den förmögenhet och kredit, som der finnes, disponibe. Detta har ock lyckats til! en grad som ingen annan än den, som sett förhållandet pi stället, kan föreställa sig; man undersöke blot ställningen inom Wermland och Westergy!len in nan och efter privatbankernas verksamhet der, oc! man skall förvånas öfver hvad vingleri och pro centeri der minskats emot förr. Der kan ej nu mera en eller par kapitalister ensamt inom orter bestämma penningerörelsen; hvar och en redbaj man med kredit bar tillgång till penningar oct kan obehindradt röra sig. Mean hoppas förhållan det blifver detsamma inom Mälareprovinserna, oc! att der ej mer kan hända hvad som händt i år att köpmän till allmoge borgat säd emot 2!, tun nas återbetalning för en på två månader, och at possessionater utborgat ärter till 28 rdr tunnan sådant händer j der privatbank finnes. Den omförmälda inbjudningen lyder som föl jer: Den stora förändring utisädespriserna, som egd rum förlidet år, då råg inom Sveriges sädesrikast provinser på några månader steg från 8 å 9 til 20 å 21 rdr rgds tunnan, samt det för jorabruka ren beklagliga förhållande, som nyligen inträffat alt då ban det ena året hade mycken svårighet a! afyttra sin säd, han året derpå var i fara att lid ytterlig brist, om ej allmän och enskild hjelp mel lankommit, hafva tydiigen ådagalagt behofvet a inrättningar till befrämjande af spanmåls-uppla och jemnare sädespriser. Ett verksamt medel härtill vore Spanmåls-belå ningsföreningar, der, å ena sidan, jordbrukare bereddes tiilfälle att erhålla penningar för sina O undgängligaste behof, utan nödvändighet att der före till hvad pris som helst föryttra sin spanmå och der, å andra sidan, spanmålshandlaren genor sina spanmäålslagers belånande kunde betydligt ök sina förråd och utvidga sin handel. En bättreoc för dess förvarande ändamålsenligere behandling a spanmål skulle ock deraf föramledas; och det är så ledes otvifvelaktigt, att sådane föreningar, väl in rättade och förvaltade, skulle i väsepdtlig mån bi draga till afbjelpande af de olägenheter och förlu ster, hvaröfver så väl jordbrukaren, som spanmåls handlaren nu icke utan skäl så allmänt klaga. Med afseende på frågans vigt för det allmänne beviljades vid sista riksdagen kreditif på Riket Ständers bank mot 3 procents ränta för bolag som kunna bildas för belåning af spanmiål. Hål