Aftonbladet – 11 september 1846, sida 3

tande alt, hvartul mensklig verksamhe: nagonsin kan sträcka sig, dock aldrig kunna sträcka sig längre än troslifvet. (Slutet följer.) EEATONNOO ESSENS SE — Redaktionen har tvekat, att lemna rum åt nedanstående vidlyftisa handling, för hvilken prats i bladet blifvit b-gärd; men vid närmare be:raktande af den förbistring, som synes råda så väl inom menigheter, som konsistorialmyadicheten och sjeliva styrelsen, i fråga om ratta prinepea för p:storaternas omkres och fördelning, torde det vara nyttigt att meddeia densamma till 2llmännare känvedom. Man ser snar: sagdt hvarje år, huru Regeringen ömsom vägrar ansökningar om kyrkors sammanbygg nad, ehuru de på de giltigaste skäl framställas till och mediorter, der man inom en omkrets af 1 till 2 qvadratmil skådar 6,8 till 40 kyrko torn, öm om aslår de billigaste ansökningar om fördelning af vidsträckta pastorater, der folket har flera mils kyrkoväg. Af den handling vi här meddela finner man nu, att i ett pastorat, uti en garska kuperad trakt och som innehåller ej mindre än 4 stads och 5 landtlörsamlingar, oxktadt de tre på goda skäl begärt att få sin egen kyrkoherde, de tre andra zndock motsätta sig saken och anhilla att föreningen miste bibehållas, Skälen, som af dessa sednares ombud anför:s, äro sådana, att enhvar lirer inse deras rätta halt, hvarföre vi ej anse oss böra offra ett ord på deras vederläggnins; men vi yltra endast, att det skall blifva rätt märkvärdigt att erfara Regeringens beslut i målet. Stormäktigste allernädigste Konung! I djupaste underdånighet våga vi, i kraft af oss på allmän sockenstämma lemnadt uppdrag, hvars beslut vi i afskrift här i underdånighet bifoga, inför E. K. M:ts thron nedlägga de skäl, hverpå vi grunda vår underdäniga begäran, att tvert emot hvad Fristads, Borgstena och Gingrids socknemäns, inför E. K. M. framburna åstundan, åsyftar att utgöra serskildt pastorat, skiljdt från Borås, Torpa och Brämhult, nådigst få blifva bibehållne vid den gamla af konungarne Gustaf II Adolf och Karl XI genom kongl. brefvet den 24 Januari 4628 och resolution den 8 December 4680 nådigst fastställda indelning, eller utgöra ett gemensamt pastorat med Fristad, Borgstena och Gingrid. Askrifter af dessa begge kongliga bref få vi äfven häri underdånighet bifoga. Djupt inseende behofvet för oss af en kyrkans styresman och en förssmlingens herde, som med den bergfasta öfvertygelsens genomdrifvande kraft och värma samt med det kristeliga nitets allvar, medlar och ordnar allt, icke blott det som i allmänhet angår församlingens högre lyftning i religiöst afseende, hvaraf helsossmma ingrepp i det borgerliga lifvet nödvändigt härflyta, utan äfven det som rörer hvarje enskilds behöriga upplysning. förädling och höga beståmmelse, hälst som detta behof blifvit stegradt deraf, att förre kyrkoherden, nästan hela den tid han beklädde detta kall, afen svår sjuklighet var hindrad att detsamma efter sin vilja och öfvertygelse utföra, vore det nedslående för Borås, Torpa och Brämhults förssmlingars innevånare, att just genom utgörandet af ett pastorat för sig, komma i mistning af förhoppningen att få äga en, med kraft och värma, ädel håg för det sanra och rätta samt dess utöfning, ja äfven med tillräckliga kunskapsmålt utrustad man, men i stället få se ibland sig såsom herde upp räda en man blot med medelmåttiga gåfvor försedd, som ingalucda skulle motsvara de fordringsr, hvilkas uppfyllande Borås, Torpa och Brämhults innevånåre så gerna önskade af sin nya herde, hvilket allt blefve en naturlig följd deraf, att Borås, Torpa och Brämhult genom skiljandet från de öfriga socknarna blefve ett ganska underordnadt pastorat, hvad inkoms:erna vidkommer, mot hvad de nu förenade äro, emedan pu gällande befordringslagar rättvisligen utdela rikare förmåner är den som vinnlagt sig om fullare kunskapsmäått och högre bildning, än åt den som blott i lägre grad sådäne innehafver. Huru nemligen nuvarande inkomster skulle vara för rnga att dela på tvenne, elier huru svag grund vi då bafva för vära förhoppningar att få se kyrkoherdeplatsen bekläad med en man efter våra önskningar, våga vi i djupaste underdånighet framställa, gå pestorslön enligt uppgift till 1846 års taxering, efter hvad den utgjorde år 4845, belöpte sig till 2184 rår 44 sk. 8 r. bko eller af anslsgne boställen i staden 76 rdr 25 sk., å landet 264 rdr, kronotionde 402 rdr 35 sk. 8 r. Tertial af staden 353 rdr 46 sk., af landet 4058 rdr 46 sk., smöroch ostiionde 150 rdr samt extra ordinarie inkomster 200 rdr allt banko, och em äfven Fristad. Borgstena och Gingrid församlingar, betraktade såsom ett pastorat, skulle Vara villige att lemna sin blifvande kyrkoherde några ytterligare förmåner. som möjligen i en framtid kunna synas vara a nöden, är Borås stad mindre i s.ånd att gifva sin kyrkoherde någon större lönetillökning i anseende till de dryga onera som förut vidläda staden. på hvilket förhållande vi i djupaste underiånighet våga fästa E. K. M:ts höga uppmärksamhet. Folkmängden i staden utgjorde efter 4845 års mantelslängd 2537 innevånare, men deraf blott 1600 skattskrifne; de öfrige 937 voro: öfverårige och fattighjon mA mA ÄR RE a