Aftonbladet – 11 september 1846, sida 3

IVIRASL, UL TU VI 34 INYCKSL IMIVIa VIJRBAUS Mat för, som vi af E. K. M:ts vishet och nåd utbedja oss, att till det ännu förenade pastoratet erhilla len upplyst, för nit och värma känd tolkare af det gudomliga ordet och dess tillämpning, samt med erfarenhet och ordningssinne utrustad att kunna leda och utveckla de med herdekallet förenade j många bestyren. Vi våga nemligen framställa till skäl för denna vår öfvertygelse, att, ehuru folkmängden inom pastoratet på sednare åren stigit och i följe deraf göromålen stegrats, dessa begge omständigheter. hvilka vi tro finnas likartade, på många andra ställen, ej kunna utgöra något hinder för pastoralvården, isynnerhet som tvänne komministrar finnas, boende på lämpliga ställen inom pastoratet, och den olägenheten, att vissa af församlingsboarne nödgas gå omkring 2, mil att besöka sin pastor, lätt kan afhjelpss, om nödiga kyrkooch antecktningsböcker finnas, så väl hos kyrkoherden i Borås, som hos den nuvarande adjunkten i Fristad, boende ungefärligen midt i pastoratet, och som dessutom kunde tillhandagå med betygs utskrifvande m. m. inom pastoratets norra socknsr, hvilket allt icke lärer undgå en nitisk psstors uppmärksamhet; om kyrkoherden äfven är biträdd af adjunkt i staden, hvilket nästan alltid är vaniigt, tillkommer åter en ny kraft för pastoralvårdens verksamma gång, och då Fristads samt Gingrids kyrkors sammanbyggnad redsn är beslutad, hvartill stamboks insamling äfven blifvit af E. K. M. nådigst anslsgen och det nya templets grundläggning redan i höst skallföretagas, uppkommer åter den fördelen, att gudstjanst kan hållas hvarje söndag i de båda kyrkorna Fristad och Borgstena, samt icke, såsom hittitls, hvarje söndag i Fristad, men blott turvis i Borgstena oc Gingrid. Genom dessa förmåners förenade verkningar blir det så mycket beqvämare för den nya kyrkoherden att så väliden ena som den andra kyrkan låta sin herderöst höras, och derigenom förnyade uppträdanden medelst kraften af den höga lära han frambär, rikligen föda sina får samt lära känna dem som söka honom, skönja dem som icke söka honom och göra afståndet mindre kännbari för den som hungrar efter upplysning, tröst och hugsvaI3lse. Ja äfven vigten af hans herdekall och den ljufva samvetsfriden öfver att det efter sin bästa förmåga utöfva, lärer äfven lät:a och påskyada hans fjät till bekymrens och lidandets boningar. Ej helter lärer han hemkommen till sitt herdetjäll försaka att nedkalla Guds välsignelse öfver den hjord, som honom biifvit lemnad att vårda och att genom Guds nåd måtte fyllas de brister, hvilka hän, såsom blott ett menskligt redskap, ej år vuxen att afbjelpa. Mellanstunder skola icke eller saknas, då han istilla begrundning kan öfverväga andra maktpåliggande ärenden inom församlingen. ej rämmande för hahs presterliga kall, utan dermed på det närmaste förenade, såsom barnaundervisaingen, fattigförsörjningen m. m. Vi våga älven i djupaste underdånighet utbedja oss E. K. M:ts nådiga uppmärksamhet på ortens skaplynna, att naturen ingalunda är stridig för pastoraseis bibehållande i sitt nuvarande skick, och vi äro glade öfver att E. K. M:ts egna höga erfarenhet finner sanningen af väre uppgifter, emedan E. K. M. nådigst behzgat taga vägen genom Borås och Fristads pastorat, tvänne gånger, sist). höst och innevarande sommar. Vi våga i djupeste underdånighet utbesja oss den nåden, att E. K. M. täcktes i dess minne återföra, huru en enda stor landsväg genomiöper hela pastoratet, ända från Borgsteua gästgifvaregård eller Mo!la sockengräns, en fjerdingsväg norr ofvanför, och att denna landsväg fortgår nästan utan backar ända till en half mil från Borås, der vis-j serligen en sådan möter, men ej är af den beskaffenhet att den kan kallas en af naturen utstakad gräns, för ett nytt pistorats vidtagande. Vägen fortgår sedermera genom staden, och Kinnarumma sockengräns vidtager snart på Björkeredsvägen ungefärligen vid den punkt. der en mera skogig och bergaktig trakt möter; åt ett annat håll el!er åt Ramslätts gästgifvaregård går äfven stora landsvägen genom vestligsste hörnet af pastoratet till Kinnarumma sockengräns, som tillstöter något hitom Ryaboholms fabrik. Visserligen bar Borås, Torpa och Brämhult ett högre läge än Fristad, Borgstena och Gipgrid, men vi äro öfvertygade att få pastorzster hafva sådans vägar att erbjuda. Pastoratet är för öfrigt smalt, och sidovägarne kunna ej msd minsta skäl öfverklagas hvarken till ringa antal, eller olämplighet att på dem färdas. Att vackra och prydiiga byggnader å Fristads prestgård finnas är verkligen en anledning för den gemensaroma kyrkoherden att vistas deruti tidtals, helst som detta bostälie om sommaren erbjuder en vacker boningsplats; pastoratets norra socknar få härigenom en förhoppning att äfven se sin kyrkoherde der vistas. Att prestgårdsbyggnader äfven här finnas och dessutom i staden; härleder sig från den tid, då Fristad ännu ej var förenadt med Borås; och att de äro ptydliga har berott på församlingarne sjelfva att så vilja hafva dem, och hedra verkligen desamma. I djupaste underdånighet, vördnad och tillit, hafva vi nu inför E. K. M:ts thron nedlagt de skäl, hvsarpå vi grunda vår bönfallan, att Borås, Torpa och Brämhult nådigst måtte få förblifva ett pastorat med Fristad, Borgstena och Gingrid. Med den högsta fullkomliga tanka och erfarenhet om E K. M:ts rättvisa, vishet och nåd nedlägga vi trygge denna vår stora angelägenhet inför E. K. M. och glade öfver det utslag E. K. M. täckes nådigst gifva, emedan vi vete aw det utgår från en vis, mild och kärleksfull Konung till dess trogne och lydige undersåter. Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda, Stormäktigste allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts underdånigste och tropligtigste tjenare och undersåter pBerås den 12 Augusti 1846. aCiacs Stjernefeldt. A. Calin. P. N. Holmån. E. N. Memsen. Per Pehrsson. Peter Johansson. Lars Olofsson VW CC MM AA ww fr tr ÄR mm mm a äg FA Pt pm 1 SA PA CL AS SA GÖ ES AR VV UL Tr PP DB mr Ö