Undersökningsmålet rörande örlogskorvetten Carlskronas förolyckande vid Matanzas den 30 April 1846. (Forts. från A2 201.) I anledning ef detta tillägg, som för Nyman upplästes och af honom till rigtigheten erkändes, anmärkte hr kaptenlöjtnanten Tersmeden, att han långt ifrån att påstå, att Nymans uppgift om ett sådant samtal som här ofvan finnes antydt, ej är med sanningen öfverensstämmande, han likväl skulle, i händelse Nyman icke blifvit i egenskap al! vittne hörd i målet, desto heldre betvifla rigtigheten af samma uppgift, som disciplinen ombord förbjuder underhafvande att påminna förmän i allmänhet om deras skyldigheter; dessutom förekommer, enligt hvad hr kaptenlöjtnanten vidare androg, den omständigheten, att varningen vore gjord under pågående linnetvätt, och när den till fulländning af tvätten nödiga tiden och den för uppnejning af de tvättade kläderna erforderliga, samt vidare den tid som förflöt efter uppnajningen, tages i betraktande, således minst tre qvarts timma före refningen, häraf skulle följa, att underskepparen Nyman hade sett faran tidigare än enligt de öfriges vittnesmål densamma, eller det tillmörknade i nordvesten, verkligen fanns; ty, alla som derom vittnat, lägga denna tillmörkning närmare olyckshändelsen, som inträffade circa 40 minuter efter refningen. Oaktadt hvad hr kaptenlöjtnant Tersmeden sålunda anmärkt, vidblef Nyman likväl utan någon förändring ofvanstående tillägg i vittnesmålet. Underskepparen Nyman tillspordes nu af aktor: 4:o Om han känner huruvida sekundlöjtnanten Rålamb till sekonden ombord rapporterat hvad Nyman i afseende på väderleken med sekundlöjtnanten samtalat, och hvarest sekonden då befann sig. a rs a TT TT gr rr rn ran RR