började sitt stora förehsfvande ersvt spanmålslagarna, funno de omkring sig bo inrotade fördomar. D-n skyddstull, som enhvar betraktade såsom ett införselförbud för sidana f brikater, som han sjelf frambringade, ansågs såsom första vilkoret för den inhemska industriens trefnad. Det hade på andra sidan kanalen, liksom hos oss, blifvit ett axiom, att man borde vara skyddad mot fremmande produkters öfversvämring; man höll det för en kalamitet, om man nödgades köpa af fremmarde sådant, som, om ock till hvad pris som heldst. kunde produceras hemma. Det nationella arbetel — ty derpå höll man såsom pi ett evangelium — skuile blifva garanteradt för hvarje intrång af andra nationer. För att genomicra detta system, yrkade man på införsoltull till afbållande af fremmande fabrikater, uvder det toan tillika vil:e sälja Mycket på de fremmande saluplatserna. — Anti-Cornlaw-Lisen begrep slutligen, att så motstridiga fordringar må utesiuta hvarandra, att om man ville asätta mycket varor måste man ock köpa mycket, emedan produkter ändock alliid betalis mel produkter, esuru det kan ske direkt elier ti. I sakernas naturliga ställning och då skyddstullar finnas, skal hvarje iand na åt allmänna hardelsmarknaden alt, som det kan oreiwädesvis tillverka; — och det st från fremlingarna, hvad som det till bästa köpet kan sfgifva. Ju lönsrs fölken sflissna sig från handsisfrihsten, desto mer bliva de afsättningSsväcar förminskade, som de trott sig hafva Detryggat åt sina egns er och så mycket mera belssta de sig med en drifhusindustri, hvilken med stor kostnad försksfrar dem hvad de på den nationetla bytesvä anskaffa åt sig på vida billizare full handelsfrihet kan enhvar för han behö5fver, huru och hvar finner, och producera alll det sora han är Jättast i stånd att anskaffa och kan lemna till bästa priset. Under prohibitivoch skyddssystemet invecklas och förfalskeas allt: allt blir försvåradt, allt fördyradt. Man inbillar sig att vara skyddad, emedan man är säker för en fremmad medtäflan, hvilken sedd på nära båll, likväl aildeles icke är så mycket att befara som man tror, och man betänker icko till hvilket pris man måste köpa det till intet tjenande skyddet. Man beräknar icke, huru rycket iman belastat och beskattat sig sjelf, genom det åt den enskiida industrien medgifna skydd. Kortligen, skyddstullssystemet utgår från idel sje:ibedrägeri och illusioner; det gagaoar blolt et ringa antal industrigrenar, ledda af individer, som äro mäktigare eller mera slipade än de andra. I England var detta händelsen med Cereatierna och de flesta nödvändighetsbehofven. I Frankrike åtnjuter jordbrukaren intet monopol; tvärtom trycka andra industriers privilegier på jordbruket, och en hvar, com eger et stycke jord eller arbetar i de verkstäder, hvilka icke åtvjuta sådana, får betala åt dem, som för sig ensamt taga vinsten af skyddssystemet. Dessutom, huru skadligt måste icke ett system verka, ifrån moralisk syppunkt betraktadt, som så mycket gynnar smyghandeln och är förenadt med så otaliga, namulösa prejningar och mMissförhållanden. Alla regeringar i Europa täfla om att bibehå!la freden; men gifves det verkligen en sådan, så länge handeln, hvilken är ämnad att befästa den, är underkastad oräkneliga inskränkningar och hinder af alla slag? Alla folk pålägga sig ofantliga offer för att förbättra kommunikationerna; hela Europa söker att draga öfver sig ett jernvägsnät. Kan man väl tro, att det sker för att behaga Jättjefulla turister, som promenera bort sin ledsnad ifrån den ena hufvudstaden till den andra? Saunerligen, om det så vore, måste man i Europas jernvägsanläggningar skåda en omåtlig dårskap. Jernvägarne skola befordra folkens transektioner och utbytet af produkter; de skola lemna hvarje foik tillfälle, att draga den största fördelen af sin jord, sin styrka, sin ictelligens, samt att deltaga i allt det goda, som dess grannar kunna glädja sig åt. Så tvingsr sakernas makt sig på oss, efter ett mer och mer utvidgadt handelsfrihetssystem, efter en mer och mer fullständig omstörtning af probibiufsystemet. Anda hittills hafva införselförbud varit grundvalarne för all tull-lagstiftning i Europa; de hafva uppstått genom den enes fördomar och förvillelser, genom den andres våltsamma och listiga öfvermakt. MHädanefter skall friheten blifva det erkända målet för alla bandeln PES OSS ASEA