Aftonbladet – 19 augusti 1846, sida 2

Article Image
stein och Slesvig skola böra ewig to:ammen Du har sett att adresser emot det kongliga brefvet genast från olika båll af Hobtein insändts till de nyss förut i I:zehoe församlade ständerna för hertigdömena, samt att bemälde ständer, efter få dagars sammanvaro, upplöst sig sjelfva, sedan de affattat en högtidlig proest emot det kungliga dokumentet. Stämningen är i hela Holstein, efter allt hvad man erar dernerifrån, högst upprörd. Advokaterne hålla tal och uppreta menige man, cch studenterna i Kiel hafva dragit på sig sina stora smorlädersstöflor och vridit sina förfärliga Schnurrbarten, i vredesmode. Hela det nordalbingiska partiet har som en man uttalat det fruktansvärda ordet: Weas sollen wir thun? Alltså, man fianer att saken icke är att raljera med. I sjelfva verket är det ypperligt, att den schleswig-bolsteinska affiren blifvit bragt på denna punkt; det är första gången man fått i verkligheten se konseqverserna af det ytterst bisarra och af motsatser digra förhållandet med Eolsteins dubbla politiska ställning midt emellan Danmark och Tyskland. En dansk stat, som dock hörer till det tyska förbundet, och som tar sin tillflykt till detta sedasre, för att göra sina mer eller mindre imaginära rittigheter gällande mot sjelfva den monarki, hvaraf den utgör en del!! Men det är ju detta, som de danska patrioterna alltid hafva sagt, att hela detta förhållande är ett skeft, ett forceradt och onaturligt, och att följderna deraf nödvändigt måste visa sig vid första allvarsamma steg från någondera sidan, och det är i öfvertygelsen härom de också längesedan hafva tagit sitt parti och förklarat, att man så gerna först som sidst måtte låta Holstein rentaf utträda ur den danska monarkien och blott tillsvidare förblifva en dermed dynastiskt förenad provins, hvaremot man alltid måste hålla på Slesvig, såsom en oåtskiljelig del af det danska riket, med andra ord såsom ett återställdt Sönder-Jylland, och ingenting annat. Hvad som nu af allt detta skall utveckla sig. är icke precist lätt att säga. Kungen har nedrest till baden vid Föhr i Slesvig, och blifvit på det mest enthusiastiska sätt mottagen i Flensburg, hvilken stad alltid haft danska sympatier. Vid ungefår samma tid har man imedlertid i Kiel med stort jubel och allmän illuminat:on hälsat de hemkommande ständerdepu!teranderne från Itzehoe, dervid packet inslagit fönsterna för alla dem, hvilka icke velat bestå några ljus eller instimma i Schleswig-Holsteins mecrumsehlungen,. På ena sidan majestätet, på andra sidan de nordalbingiske advokaterna! På den ena sidan mycken försigtighet, den man må tro vara di,lomatisk, på den andra sidan nästan något litet af hvad man kallar skamlöshet! Men ..tu Pa voulu, c. Vid Skamlingsbankfesten i Slesvig för hbalfannan vecka sedan höll Lamide Skau ett särdeles godt och för tillfillet lämpligt tal, likaledes Ploug från Köpenhamn ett längre föredrag, ener iskt såsom hela mannen sjelf är, och på visst sält motsvarande en liten populär föreläsning i den demokratiska konstitutionalitetens första grundbegrepp. Sjelfva Berlingske har efter ett annat blad kallat detta tal ,ypperligt, men höga vederbörande synes hafva så lagom funnit bebag i detsamma, emedan hr Ploug just i detta ögonblick har blifvit satt under tilltal derför, liksom Fedrelandets, ansvarige utgifvare aktionerad för att bafva upptagit talet i bladets spalter, och detta oaktadt det nummer, hvari talet fanns tryckt, straxt anammades af hr Reiersen, och något brott alltså svårligen kan anses vara begånget mot pre:slagen, enär till förbrytelse genom tryck väl nödvändigtvis må höra, att det tryckta utkommit. Detta är en ny ,cause celebre,, som utan tvifvel skall ådraga sig stor uppmärksamhet äfven utanför Danmark. Fr. Barfod har under titel af Gjengiendelsens Bog, utgifvit en liten rätt pikant samling af sådana artiklar, som under de sista åren blifvit beslaglagde i Fadrelandet. Hr Reiersen lät genast lägga seqvester också på boken, men det lärer tillfälligtvis icke varit att i bokbandeln få mer än 20 å 50 exemplar, emedan hela upplagan för öfrigt redan varit utsänd till kunder i staden. Detta kallas ;snöpligt på god svenska. I Roeskilde går det efter gammal vana temligen tråkigt till. Lehmanns andragande om konstitutionaliteten föll, som du vet, men det är dock en glädje, att han stod i en så pass respektabel minoritet. Förra gången, samma sak var före, kunde den icke räkna häliten så många röster; det rörer sig alltså likväl en aldrig så liten smula framåt. Lehmanns ypperliga föredrag i anledning af denna fråga hörer till det bästa, som blifvit taladt i Roeskilde a ac Af 11 TA

19 augusti 1846, sida 2

Thumbnail