Aftonbladet – 11 augusti 1846, sida 2

Aktor framställde pu först tll sckundiöj Ringheim, likssom derefter till bvarje vittna scrskildt, följande frågor, hvilka besvarades, på sätt som följer, af: Sekundlöjtnenten Ringheim: 1:3 Fr. Huru visade sig väderleken när korvetten den 30 April kl. omkring 7 på morgonen afgick från Havanna? Svar: Himlen var klar och vädret vackert. 2:a Fr. Befanns fartyget då till skrof och tackling i behörigt skick? Sv. I fullkomligt skick. 3:e Fr. Förde chefen eller sekonden kommando på däck vid afgången ifrån nämnde ställe? Sv. Sekonden. 4:e Fr. Huru voro offleersvakterne fördelade ifrågavarande dag? Sv. Det var allemans vakt om morgonen och likeså om aftonen då olyckan inträffade, och dessemellan på dagen hade premierlöjtnanten v. Schwerin samt sekundlöjtnanterne Bildt, Bergenstråle och Rålamb vakterne efter hvarandra i den ordning de nu äro uppräknade. ö:te Fr. Vid hvilken tid på: dagen förmärktes örst förändring i luften? Sv. Ungefärligen 40 minuter före olyckshändelsen upptäckte vittnet en svart fläck i horisonten i NV. 6:e Fr. Af hvilka bestriddes då officersvakten? Sv. Sekundlöjtnant Rålamb hade då sista vakten, :7:e Fr. Rapporterades till chefen den förmärkta luftförändringen genast efier det densamma varseblefs och af hvilken afgafs rapporten? Sv. Vittnet har sig allt detta icke bekant, 8:e Fr. Hvilken förde vid detta tillfälle kommando på däck? Sv. Vittnet kan ej upplysa detta eller minnas när chefen kom på däck, men bestämmer dock att han befann sig derstädes då nattrefvet intogs. 9:de Fr. Hade den dåvarande befälhafvaren för vakten vid vaktens emottsgande eftersett om seglen voro väl ställda och allt i behörig ordning, så att manövern skulle kunna gå säkert och raskt? Sv. Ja, enligt vittnets öfvertygelse; men på sätt här ofvan finnes anmärkt, hade han icke hört kommandoorået: räck store giståg och gårdingar! 40:e Fr. Huru lång tid efter det luften förmärktes mulen, kallades alla man på däck och meddeltes befsllning om bergning af segel? Sv. Vittnet kan ej upplysa detta. 41:e Fr. Bergades segel derefter i den ordning sjöförklaringen omförmäler, och huru lång tid förflöt ifrån det bramsegeln bergades och intill dess befallning om klargöring till undersegelns bergende utfördes? Sv. Vittnet hörde endast sekondens befallning om brsmsegelns bergande, och var likasom hvar och en ombord vid ifrågavarande tillfälle endast sysselsatt med att uppfylla sin pligt, på det ställe der;man var placerad. 42:e Fr. Gafs kommando till bergning af storseglet och märssegeln, och ver folket på trossbottaen dessförinnan uppkalladt? Sv. . Efter hvad vittnet förut tillkännagifvit befann hen sig i fören och kan oalltså icke bestämma detta. 43:e Fr. Meddelade chefen eller sekonden befallningarne vid detta tillfälle. Sv. Chefens och sekondens platser på däck voro de som i den sednares rapport till Kongl. Maj:t angifvas, eller chefens på kommandopallen och sekondens på halfdäck om babord på en kanontalja, hkvarunder sekonden förde befälet. . 44:2 Fr. Gjordes -någon observation å skeppsberometern innan eller efter den skedåda luftförändringen varseblefs? Sv. Enligt chefens ordres skulle hvarje fjerde timme observationer göras å barometern och termometern, hvilka bängde sammanfogade i chefens kajuta; dessutom fanns en termometer upphängd om styrbord under hytten. Den sistnämnde tog vittnet i ögonsigte kl. !, 5 e. m.; men barometern skulle först vid vaktens slut observeras och dei kajutsn befintlige 2:ne instrumenter förmodade vittnet att chefen efter vanligheten hade påsett sjelf. 435:0 Fr. Om, då luften syntes halfmulen och svertast der, hvarifrån vinden kom, anledning icke varit, att till förekommande af ett haveri i ett farvatten, märkvärdigt för sina väderbyar och orkaner, genast berga alla segel? Sv. Derom kan vittnet icke lemna något omdöme. 46:e Fr. Då bergning ef segel ansågs nödig, frågas vidare om icke början dermed hade bordöt ske under-ifrån med de svåraste seglen i stället för bramsegeln? Sv. Det är alitid vanligt, att småseglen berges först, och då en så svår by som den, hvilken öfverföll fartyget, icke dessförinnan kunde beferas, var det förmodligen skälet hvarföre man först sökte berga småseglen. 47:e Fr. Hade före afseglingen från Havanna eller sedermera invan stormvädret inträffade, det undersökts, om batteriets kanoner voro faststående, samt om alla dertill hörande taljor kunde anses tillräckligen fasta; och huru förhöll sig dermed vid olyckstillfället? Sv. Kenonerna voro fastsurrade på sätt kaptenlöjtnant Tersmeden uppgifvit), och såg vittnet ) Hr Tersmeden upplyste nemligen: att brösttaljorna voro såsom vanligt på Marschallskanonlavelter, sedan dessa numera hafva 4 surrningstaljor i stället för två, huggne uti sina bultar i svantslavetten och uti dubbla haken eller esset omkring bröstlavettens svänghult i sidan; att taljorza vore styfhalte, så många slag, sedan