Aftonbladet – 31 juli 1846, sida 3

rörelser äro våldsammare än vid en kantring kan vara fallet. Dessutom finnes vid hvarje kanon en 5. k. brok, eller ett kort, men svårt tåg af en arms tjocklek, alltsom kanonens kaliber fordrar det, och som med båda sina ändar är fastgjord i skeppets sida; midten eller bugten på denna brok går bakom kammaren och öfver drufvan på kanonen samt är dessutom ledd genom böglar på lavetten, på det denna må bibehålla sig på sin plats. Nämnde brok är nästan alltid slak och tjenar att vid skjutning med löst eller skarpt stoppa rekylen hos kanonen, som vid sådana tillfällen lösgöras från taljorna; således om kanonerna på korvetten varit lösa eller taljorna sprungna, kunde de ändå ej kommit längre in än broken tar styft, eller ungefär en fot innanför kanonporten. . Vanligaste sättet att fastsurra kanonen sker på det sättet, att man med förehämnda trossändar slår flera slag om drufvan och genom boxhornet (en svår bögel i skeppssidan) samt kryssar dem mellan båda taljorna. Kanonerna kunna då både vara inhalade och stå till bords, hvilket sednare vanligtvis är fallet med en korvett, der kanonerna med sina portar finnas alla öfver däck. Flera sätt att surra kanoner finnas, till och med äfven långskepps, om man så finner för godt; men sådana användas sällan utom på batterier under däck, der portarna til!slutas.