Aftonbladet – 29 juli 1846, sida 2

men de som handla mindre skola alltid hafva fördel deraf i förhållande till deras handelsutsträckning. England, såsom nu varande det mest handlande samhälle i verlden, är mest intresserad af dess utsträckning, och då det handlat lyckligast, bör ett exempel ifrån England bäst väcka andra samhällens uppmärksamhet loch blifva allmänt efterföljdt: Tiden är gynnsam för försöket. Det kan ej förnekas, att England har ansenligt afhbjelpt sina förnämsta svårigheter, sedan freden; detär ej längre det kostsamma och oroliga samhälle, som det var då kriget lemnade oss. Dess rikdom, produktiva krafter, handel och sjöfart hafva nära fördubblats. Samtidigt med denna !ofantliga tillväxt i nationalrikdom oc näringskällor har beskattningens belopp blifvit nedsatt med fullt en tredjedel, och folket rör sig icke numera under den nedtryckande tyngden af odrägliga skattebördor. I följd af dessa förbättrade vilkor, och underhjelpte genom nya vetenskapliga och mekaniska upptäckter och uppfioningar, hafva de producerande klasserna kunnat föröka sin produktion med mindre kostnad än förut, och häraf har uppstått en allmän syftning till nedsättning af priserna. Det var en tidpunkt då England syntes hotadt med afskiljning från öfriga verlden, genomfdess artificiella rörelsemedel (då Englands bank icke inlöste sedlarne) och tyngden af lokala och statsbördor, som gjorde arbete, föda och alla förbrukningsartiklar utomordentligt dyra; men de här ofvan anförda förändringar hafva aflyftat dessa betydliga binder och tillåtit en jemlik och ofjettrad gemenskap med öfriga verlden. Så stort är nu landets produktiva kapital, så öfvervägande är vår industri och vår företagsanda, så förträffliga äro våra inre medel för transporter och meddelanden, så orivaliserad är vår mekaniska skicklighet, att vi synas säkert framgå till ett tillstånd af allmänt öfverflöd, som icke lemnar oss någonting att befara utaf en töflingsstrid, i fråga om goda priser, med hvilken annan nation som heldst. Försatt af omständigheterna i en så gynnsara ställning, böra vi ej tveka att öppna vår bjelm, kasta bort den gamla skyddande vapendrägten och utan fruktan träda in på det allmänna täflingsfältet. Sedan vi nu försökt att förklara de ledande principerna af vår nya handelspolitik, skola vi egna återstoden af vårt utrymme till en kort undersökning om dess sannolika inverkan på vårt samhälles serskildta intressen. Dess förbättrade inflytande på de industriella klassernas vilkor och utsigter äro redan antydda, och vi skola nu undersöka de motsedda resultaten af jordbruksskyddets borttagande på den åkerbrukande delen af folket. I den aftagande dyrbeten på manufskturoch kolonia!produkter, som nya tariffen är ämnad att bereda, deltager jordbruksintresset med hela den öfriga nationen. Det var ett ofantligt misstag, som den fria handelns anhängare begingo, då de föreburo att spanmålslagarna årligen inbrisgade 25 millioner pund sterling i godsegarnes fickor. En sådan öfverdrift i uppgift hade två verkningar: den ena skadlig, den andra kanhända nyttig. Den vållade att egendomsegarne litade på en falsk säkerhet, och ibärdigt vidhöllo ett monopol, som var så gynnande för dem; under det att på samma gång den väckte has folket an ctarrad harm amaterslhetriflad och det är tid att bringa alla ur villfarelsen, om ännu nigon bibehåller tron: brödbeskattningen var ej värd tiondedelen, ja kanske ej tjugondedelen af det belopp, som hrr MGregor, Porter och MCulloch angifvit, såsom dessas årliga vinst af skyddstullen. B-klagansvärd skulle ock deras tillkommande financiella ställning blifva, om handelsfriheten på en gång skulle skära bort 25 millioner af deras inkomst. Huru mycket som då skulle återstå kan inkomsttaxans kolumner utvisa! Men förvillelsen måste skingras. Den uppkom under intrycket af det statsekonomiska misstaget, att priserna i England, genom. hamnarnes öppnande till fri införsel af spannmål, skulle nedfallatill detsamma som de voro på fastlandet. Numera tror ingen väl underrättad person på ett sådant resultat, sedan det är bevisligt, alt de polska priserna alldeles icke styra de engelska priserna, samt att, hvetet må nu fås för så godt köp som heldst i Danzig eller Odessa, det ändock säljes i England allt efter torgoch hampprisernas beskafenhet. Det är denna antagna tro, som gör att mången ännu vidhåller tankan på ändamålsenERE BENNO Nera eSATA SEG