Aftonbladet – 27 juli 1846, sida 2

hvälfningar för hvilka detta land vore utsatt, beklagade den förargelse,, som tillvägabragts af Abbe Chatelet genom den så kallade franska kyrkan, (moisvarande Tysk-Katolikerna på andra sidan Rhen), samt 4bbe Lamnenais villomeningar, och berömde det stöd som Gregorius XVI efter så många pröfningar, funnit i landets religiösa sinne och hofvets fromhet; — det är bekant hvad jesuitismen ännu der förmår, på vissa båll. Derefter öfvergick han till Preussen: anspelade på förföljelserna mot biskopen i Köln, och förklarade — i preussiska ministerns närmaro — att den aflidne konungen af Preussen redan nåtts af Guds straffdom. I ordningen följde ru Ryssland. Talaren kallade kejsaren vår tids Tamerlan, brännmärkte förföljelssrna mot. katolikerna och polsckarne, och förliknade sammanträdet emellan den nordiske despoten och Gregorius XVI med mötet emellan en dylik herrskare fordom och råfven Leo den helige; likasom denne hade befallt Hunnernas konung attgöra balt,så bade Gregorius befallt den moderne Attila att hejda sig i sitt öfverdåd; — allt detta yttrades i ryska sändebudets närvaro. Spanien, Portugal och England behandlades något skonsammare, och det väckte uppseende att öfver Österrike ej ytirades ett ord. — Både preussiska och ryska sändebuden sägas hos Nuntien ha fordrat förklaring öfver detta slags åminnelsetal; Nuntien skall ha ursäktat siz med sin biljett och dermed att han icke på förhand ägt någon kunskap om talets innebåll; biskopen åter påstås ha anfört den sällssmma undskyllningen, att han vid mottagandet af Nuntiens bre! var sängliggande sjuk, och derföre icke kommit att läsa det. innan talet hölls. Öfver den sålunda lofordade Gregorius XVI bafva sedermera facta kommit i dagen, som icke äro egnade att hedra denne jesuitbeskyddares minne. Han, som förökat den lilla och fattiga Kyrkostatens skuld med mer än hälfter mot hvad den var förut, så ett den nu stiger till omkring 90 millioner rdr sv. bko, haricke anslagit det minsta till afbetalning deraf, efte hvad Romarne väntat, utan i sitt testamenis skänkt sin sammansparade ansenliga förmögen hest nästan odelad åt sina slägtingar; och sådan tvertemot kanoniska lagens uttryckliga före skrift: att en katolsk prest skall anslå allt, hvad han förvärfvat i kyrkans tjenst, till kyrkans bästo. Romarne sjelfva äro högst uppbragte öfver detta testamente; och med hänseende til intrycket deraf på katolikerna i Ty-kland, råder till och med i jesuiternas Collegium ger menicur) någon grömelse öfver skandalen. Mar hoppas der deck at den gamle Görres skal spetsa sin penna, för att än en gång, likason i striden emellan Gregorius och Pieussen, an gående biskop v. Vischering i Köln, tega sil gamle vän i försvar inför sina landsmän. Det bittills förkomna och okärda, men fö; icke läpgesedan upptäckta skaldestycket a Ariosto: Rinaldo ardito utkommer nu Florens hos Giampieri och Ajazzi, försedt med elt fac-simile ur bandskriften. En italiensk öf versättning af Humboldts Kosmos utgifve i Venedig. Af sistnämnda verk skall en ny grekisk öfversättning vara under pressen i Athen POLEN. Den 43 dennes lemnade de ryske och preus siske trupperne Krakau. De trenne s.k. skydds makterne hafva hemkallat sina i Krakau resi derande sändebud, så att de nu mera icke sy nas anse landet såsom en sjelfständig stat, hva den också långt före detta i verkligheten upp hört att vara, om den ens någonsin kan säga hafva varit det. RYSSLAND. Följande notis, som förekommer i Tysk tidningar med dagens post, saknar lyckligtvi alla officiella kriterier, men måste väl änd anföras: Petersburg i Juli: Den sköna Olgas för mälningsfest åtföjjes, oaktadt alla välönsknin gar för det höga kejsarhuset, af mycken ängs lan. I hufvudstaden rasar en härjande farsot hvilken fastän den icke bär det officiella nam: (cholera?) som sätter verlden i bäfvan, ej des mindre nedtrycker folkets sinnesstämning, un der det att kejsaren synes lugn och munte som vanligt. Hörtill kommer att Kaukasisk kriget har förlidet år kostat 30,000 man oc gjort en ny utskrifning af troppar nödvändig så att nästa fälttåg skall öppnas med 4160,004 man. Det är ett karskteristiskt drag hos kej saren att Schami!s son behandlas på det akt ringsfullaste i Petersburg, likasom hans fade innan han höjde krigsfanan. I samma artikel förekommer en berättelst