VV ff SFTMRV1,g SPRIT MM FO IAS BELVI, MVM NOMIIN de öfvervåld och oljud, hvarhelst de drogo fram, — med ett ord, varelser, utgörande en styggelse för Gudi och mannom, — skåda dem åter nu, säger jag, med ett ansigte, strålande af glädje och inre frid, ett nyfödt hopp och friskt mod, tysta, arbetsamma och belåtna, samt så snygga och verksamma, att ingen behöfver blygas att med dem umgås el:er kommunicera sig. Förändringen är fullkomlig, herrlig och skön. LITTERATUR. Berättelse om Studenttågen till Lund och Köpenhamn, sommaren 1845, utgifven af Upsalastudenternes Direktion. Upsala 4846, hos Wablström C.; 233 sidd. stor 8:0; å 4 rdr 24 sk. bko P. Man erfar en viss underbar känsla, när men tar denna bok i handen. Man må gilla eller icke gilla Skandinavismens grundtanke, så kan man likväl omöjligen neka den stora märkvärdighet, som ligger deri, att tre rikens ungdom, samlad i betydliga korpser, göra ömsesidiga besök, komma likasom i deputationer från folken att förklara hvarandra inbördes varm vänskap, och stifta ert förut i politiken okändt slag af allians. Dessa deputationer hafva visserligen ingen cfficiell egenskap. Man kan icke en gång kalla dem deputationer, i vanlig och allraminst diplomatisk mening: emedan de inga uppdrag fått af folken, hvarifrån de reste. Och icke desto mindre, när man svårligen kan bestrida, att den mening, hvarför, och den ande, hvari all denna ungdom for, i sjelfva verket delades, och delas ännu, varmt, djupt, outplånligt, af sjelfva nationerna i massa, räknadt ifrån de högste till de lägste (med endast några få personliga un dantag, som under förskräckelse åskåda hvarenda rörelse i tidehvarfvet, den må vara god eller ond); så bekomma resorna härigenom en inre verklig karakter af nationaluppdrag, utan ait ega den yttre fullmakten, det brukliga sigillet. Just detta intressanta spörsmål, nemligen under hvad karakter saken skulle anses ske, förekom straxt i början af öfverläggningarne om Köpenhamnsresans företagande 1843; och finnes upptaget i brefvexlingen emellan Christianias och Upsalas studentförsamlingar. Sedan i Upsala, till följe af curator curatorum mag. Arv. Sundbergs inbjudning, ungefär 400 studenter (antalet ökades sedan betydligt) tecknat sig på listan för en Köpenbaronsfärd och härför valt en direktion, bestående af docenten E. A. Carlsten, stud. Osc. Mejerberg, doc. P. J. Petersson, mag. A. Sundberg och kand. C. Säve, aflät denna direktion den 28 April ett inbjudningsbref till samtlige studenterne i Christiania, och adresseradt till Studentersamfundetr, att deltaga i påhelsningen hos danskarne. Den 44 Maj erhölls derpå ett svar från Christiania, undertecknadt af juris kand. G. 4. Krohg, hvilken efter bemyndigelse och med förklarande af all vänskaplighet, likväl tillkännagaf, att, som den norska Siudentförsamlingens beslut ej hade förpligtande krafi för alla akademiske medborgare, så följde deraf, att de Studenter, der maatie forene sig til en Rejse, ikke blive at arsee som representerende Christianias Studen ter som Corporation,. När denna i sig sjelf ganska naturliga förklaring ankom, afsändes från Upsala den 22 Maj ett nytt bref, hvari saken upplystes med följande ord: Förnämligast hafva nvi trott oss böra tillkännagifva, att vi företaga besöket till Lund och Köpenhamn icke å den phärvarande Studentkorpsens vägnar, i den meningen som skulle vi vara dess valde depute,rade, utan i den enkla egenskapen af Studenter från Upsala; samt att vi biott så mycket anse oss representera Upsala Studenikorps, som 4350 af dess äldre och yngre medlemmar kunna i sina personer uttrycka och beteckna tänkepsätktet, bildningsgraden och andan uti korpsen i dess helhetn. Dessa ord innefatta, såscm oss synes, ganska klart, samt derjemte oförgripligt och i allo till