Aftonbladet – 23 juli 1846, sida 2

stridskrafter med detta oväntade anfall. Gustaf försvarade sig svagt, gaf till och med hugg på sig och var inom några drag schack matt, utan att hafva förlorat en enda pjes. Öfver kammarherrens anlete flög en glad rodnad; öfverjägmästaren log i tysthet. Nu uppstod en hård strid mellan Henrik och Alanda, hon slog honom obarmhertigt, tog först alla hans pjeser och gjorde honom sedan matt. Härigenom blef Gustaf åter fri och stod nuisin första fruktansvärda ställning emot Alanda. Karmarherren bet sig i läpparne och försjönk i djup modiöshet. Alandas krigsstyrka hade blifvit försvagad genom förlusten af några figurer i striden mot Henrik: denna brist tänkte hon att ersälta genom list; men utan att låta locka sig af hennes små uttänkta snaror, fortföljde Gustaf lugnt sin gifna plan. Alanda såg sitt oundvikliga nederlag så småningom, men säkert, framskrida drag för drag. Detta långsamt stigande qval förbittrade benne — hon kunde icke längre afhålla sig att förtretad utropa: Ni skonar mig... jag vill icke skonas! hvarför tar pi icke denna pjes? Derför, att jag ville göra er, min nådiga, matt. Inga anmärkningar äro tillåtna under spelet, afgjorde öfverjägmästaren. Alanda måste fortsätta och anlitade nu all sin förmåga för att åtminstone göra spelet remiss.. För intet pris tillät hon Gustaf att vinna. Hon befriade Henrik för att han skulle bistå henne. Men allt var förgäfves: i stället för de figurer, hvarmed hon bållit Henrik schack-matt, trädde nu inom några drag Gustafs och höllo ensamma hans rival ur spelet. Nu fortsatte Gustaf striden mot Alanda med ökad styrka: stjerrornas gång på himlen tycktes ej regelmessigare än hans plan. — Alanda. kunge icke uthärda längre...... hon sprang upp och ville kasta omkull hela spelet, men öfyerjägmästaren fattade hastigt i henne. Hvad skall detta vara? jag vill icke tro att du är tokig! bannades han. . Jag vill icke spela mera!s ropade den egensinniga, nästan andlös af sinnesskakning. — Så— detta är alltså ditt mycket beprisade förnuft ?x frågade hennes far med vrede och förebrående ton. Du vill endast vinna, icke förlora. Det vill säga, att du vill föra ett grymt och egennyttigt spel med en främmande menniskas lefnadslycka, utan att sjelf våga derpå mera än din smickrade fåfånga. Genast här på stället skall du sluta detta spel, eller . .. vid min ära! ... skall jag förgäta att jag haft en dotter.