Aftonbladet – 18 juli 1846, sida 2

som till närmare upplysning jemväl bifogas, kan väl, enär icke bestämdt är uppgifvet, huru många bland embetsoch tjenstemän, samt dem, som idka borgerlig rörelse, tillika äro innehafvare af fastig-het, endast anses som approximatif. Men med någorlunda visehet torde dock deraf kunna slutas, att de högst beskattade, eller de, hvilkas bevilining icke öfverstiga 20 rdr, skulle erhålla ungefärligen del af hela röstantalet, — att en medelklass, bestående af dem, som i bevillning erlägga från 20 till och med 60 rdr, skulle komma att åtnjuta fullt en treåjedel, — och att återstoden ef röstantalet komme att tillfalla de derutöfver eller högst beskattade. Genom den inskränkning deputerade i 8 mom. gjort i afseende på den person, som, i följd af fullmakt, må för annan i sockenstämma tslan föra, hafva deputerade ansett sig i någon mån kunna förekomma, att ej genom röstvärfning inflytande på sockenstämmes beslut må kunna uiöfvas. g 9. I afseende å besvärshänvisningen skiljer sig deputerades förslag i så måtto från 4843 års Kongl. förordning, som uti denna sednare bestämdt blifvit utsatt den myndighet, hos hvilken i särskildta fall besvären borde fullföljas. Hr justitierådet Stråle har ock å denna omständighet fästat deputerades uppmärksamhet, Men då meddelande af vissa föreskrifter i detta hänseende alltid kommer att blifva i Viss grad ofullständigt, om deputerades förslag till redsktion af 9 6 antages, hafva deputerade ansett lämpligare föreskrifva, att ändring i sockenstämmobeslut må genom besvär fullföljas hos öfverståthållaren eller stadens konsistorium, allt efter målets ekonomiska eller ectlesiastika beskaffenbet, och så vida förenat sig i den af hr justitierådet yttrade åsigt. 43. I hvad omfattningen af sockenstämmonämndens bestämmelse vidkommer, torde förslaget mötas af det inkast, att, när bland de 8 territorislförsamlingarne, 6 eller 7 varit om ett sockenstämmobeslut ense, detta beslut bör emot minoriteten blifva gällande, utan att behöfva underkastas, ny pröfning af nämnden. Till undanrödjande af ett eådant inkast utbedja deputerade sig att få anföra: att den formella behandlingen af hufvudstadens gemensamma sockenstämmoärenden, såsom den af deputerade föreslagits vinner i systematisk enhet, genom uteslutande af alla undantag; att; ett ärendes förnyade handläggning bos nämnden äfven i ofvanberörde fall icke bör anses medföra något äfventyr, enär det tvifvelsutan kan betraktas såsom en moralisk omöjlighet, att nämndens beslut skulle utfalla i strid mot en inom staden verkligen. öfyervägande, väl grundad opinion, men aff, enär sockenstämmorna skola besluta på 8 serskilda rum, det fall lätteligen låter tänka sig, att, äfven om 7: församlingar på lika sätt afgjort ett ärende, den motsatta mening, tom enhälligt antagits af den 8:de, kan, då de öfrigas beslut fattats med knepp pluralitet, i sjelfva verket delas af en icke obetydlig majoritet bland de röstande, hvilken således erhållit öfvervigt, om alla röstat gemensamt. I fråga om sockenstämmonämndens organisation, har det varit angeläget att tillse, å ena sidan, att! den icke genom sin fåtalighet må sakna det anseende och det förtroende, som för utöfvande af dess: vigtiga kall erfordras, och å den andra, att ej, ge-. nom alltför utsträckt talrikhet, svårighet må inträffa för erhållande af tillräckligt antal passande ledamöter, helst deputerade anse ordningen och göromålens vigt fordra, att beslut af nämnden icke fattas, utan då den är fuiltalig, hvadan ett efter: behofvet afpassadt antal suppleanter jemväl funnits böra utses. Vid bestämmandet af de ordinarie fedamöternes antal till 50, hälften husegare och; hälften hyresmän, bafva deputerade trott sig uppfylla ofvannämnda fordringar, och derjemte närmest gå de församlingar till mötes, som, i sina; utlåtanden, häröfver yttrat sina tankar. Då deputerade trott det icke vara lämpligt, att törsamlingarne till denna nämnd välja lika antal ledamöter, utan deremot i öfverensstämmelse med 9:ne församlingars yttrade åsigt, för antalets fördelning tagit till grundbeloppet af den utgående: bevillningen, jemnfördt med de skattdragandes un-; gefärliga antal, hafva deputerade haft i sigte icke allenast en möjlig svårighet för de smärre församlingarne att åstadkomma lika stor personal i nämn-; den, som de folkrikare, men framför allt, såsom ecklesisstika kommuner, utan hela staden och dess gemensamma intressen, som skola af sockenstämmonämnden representeras. S 44. Bet torde icke kunna betviflas, att de icke-territoriella församlingarnes innevånare, som enligt denna blifva röstberättigade i den territoriella församlingen, der de hafva fastighet eiler för sina personer äro mantalsskrifne, äfven blifva valde till ledamöter i den sockenstämmonämnd, hvarom stadgas i näst föregående 8. Det inkast man af ett motsatt förhållande skulle vilja hemta emot denna förfaller såiedes helt och hållet. Utan uppmärksamhet lärer heller icke böra lemnas, att upprättande af röstlängd för de icke-territoriella församlingarne blefve förenad med stora, om ej oöfvervinnerliga svårigheter, med afseende å beskaffenheten af uppbördslängderne, som härvid böra följas och indelningen af uppbördsdistrikten. Den tydlighet i redaktionen af , som al hr kapten Westman blifvit äskad, eller att det bestämdt borde utmärkas, att de å Longl. Slottet boende personer ega rösträtt i Nikolai, och de å Skeppsholmen i S:t Jacobs församling, torde i förra fallet befinnas öfverflödig, då Kongl. slottet är beläget, inom åen förra församlingens territorium. Slutligen anse deputerade sig böra tillkännagifva, att undertecknad, Meinander, från öfrige deputerade i afseende på 44 och 43 SG varit af skiljaktig mening, i enlighet med härhos bifogade särskildta yttranden, Stockholm dc. 44 Juni 1846. Abr. Z. Pettersson. Carl Magnus Arrhenius. D. F. Fåkreus. C. Meinander. G. Holm. J. G. Brodin.