minga, ångfartygen Yngve Frey och Westmanland (det förra tvenne turer) kunde rymma. Afven hade från trakten omkring Norsborg flera herrskaper och en ej. obetydlig mängd bondfolk samlat sig, så att den vackra parken vimlade af menniskor. Dansen var högst animerad, allting var gladt och trefligt och dock förspörjdes icke ringaste tecken till oordningar. Så väl under färden till och från Norsborg, som på stället mellan danserna, exequerades af valda röster karlchörer, som alternerade med musikstycken, utförda af svea lifgardets och artilleriets musikkorpser, Längre bort i parken syntes familjegrupper, som medfört matkorgar och gjorde sin aftonvard i det gröna; det kastades boll, sprangs enkeleken — med ett ord: det var ett verkligt folknöje. Också komplimenterades tillställaren allmänt för det lyckade i sina arrangementer. (Dagbl.)