Aftonbladet – 15 juli 1846, sida 2

det var ett verkligt folknöje. Också komplimenterades tillställaren allmänt för det lyckade i sina arrangementer. (Dagbl.) VETERINÄR -INRÄTTNINGARNA. Af Kongl. Sundhetskollegii den 44 Maj till Regeringen ingifne Berättelse om Veierinärinrättningens tillstånd år 48453, finner man följande hufvudsakliga uppgifter: Utom de under året vid veterinär-skolan studerande 38 elever, hvaraf 3 varit från Norrige och 3 från Finland, hafva, likasom under föregående år, flera personer dels från regementerna, dels privata, deltagit i göromålen och derunder erhfilit upplysning om grunderna för hästens behandling i allmänhet. Fem elever hafva aflagt fullständig djurläkareexamen och trenne hafva, utan fulländade studier, lemnat skolan. På inrättningens sjukstall hafva 943 sörskilta husdjur blifvit under året vårdade, nemligen 367 hästar, 29 boskapskreatur, 9 får, 43 svin, 2359 hundtar, 44 kattor, 20 foglar och 4 skälhund; men dessutom hafva 9,438 djur blifvit vid inrättningen uppvisade, för att enligt meddelade föreskrifter af ägarne sjelfva vårdas och hvarutöfver ännu ett antal af 3,473 husdjur blifvit af skolans praktiserande elever utom inrättningen skötta. Härutaf, likasom af de till kollegium inkomne tabeller öfver det speciella sjukdomsförhållandet, anser kollegium kunna slutas, så väl ett inrättsingena varit under året mycket tilltad, som att lärare och elever varit till ömsesidig förkofran sysselsatta. Ett större antal af de på inrättningens sjukstall vårdade djuren hafva under året varit angripne af svårare sjukdomar, men mortaliteten har icke destomindre varit ringa i förhållande till antalet af vårdade individer. Ifrån läns-djurläkarne har kollegium under ifrågavarande tid emottagit 356 rapporter om sjukdomar bland husdjuren, af hvilka sjukdomar åtskilliga varit af en svårare art och visat en elakartad karakter. De hafva i allmänhet ansetts orsakade af det unkna och skämda foder, som på många ställen måst i brist af annat begagnas. Svåraste och mest förödande sjukdom bland husdjuren, som under året yppats, bar dock varit den mjeltbrandsfarsot, hvilken under Juli och Augusti månader härjade i Calmare län och på Öland och derunder angrep både hästar, boskap, får och svin. Läns-djurläkaren Åden har författat och till trycket befordret en s. k. ledning vid sjukdomens behandling, att begagnas der läkare ej fanns att tillgå, och K. M:ts befallningshafvande utfärdade kungörelser med afseende på innebållet af K. M:ts nåd. författning af den 23 Jan. 4828 om hvad, i händelse af yppad sjukdom bland hucdjuren iakttagas bör, hvarjemte sundhetskollegium lät från tryeket utgå en utaf lärarne för veterinärinrättningen härstädes författad underrättelse om sättet att känna, förekomma och bota mjelibrand hos kreatur), hvilken afskickades till K. M:ts befallningshafvande i Calmar lön, för att i socknarne utdelas. Afven till denna farsot hänfördes skämdt och otillräckligt foder såsom orsak, och på Öland ansågs sjukdomens elakartade beskaffenhet derjemte ännu mera ökas derigenom, att boskapen under tiden tillika led af den torra väderleken och af bristande vattentillgång. Några djurläkare hafva till kollegium inberättat sjukdomsfall, hvarvid husdjur sjuknat eller nastigt störtat efter förtärande af vissa för deras ielsa skadliga eller giftiga ämnen; och anföres itt på en egendom nära hufvudstaden de flesta korna insjuknat efter ett fortsatt begagnande af votatiskål till födoämne, hvaraf följden blef att oakbenen svullnade och buken blef uppsvälld. Blekioge län bar ett icke obetydligt antal valfvar gått förloradt af en sjukdom, kallad calfkramp, uppkommen efter bruket af drankordring åt modern, jemte för öfrigt af kraftlöst ch förskämdt foder, hvarigenom råmjölken biir rattenaktig och kraftlös, och en annan olycklig öljd af drankfodring har äfvenledes inträffat i ryssnämnde län, nemligen förgifning med alkoMETE RR RE ONS ATA ETT SRS 35