neslandet, så länge bebållit öfvervigten inom akademien. Tidens kraf har dock omsider i någon mån lyckats göra sig gällande, och akademien har nedsatt en kommitte för att utarbeta ett reformförslag. — Beskaffenbeten af detta förslag skall tiden utvisa. Mycket beror i detta afseende på kommittens sammansättning, och huru man härvid förfarit bafva vi uti en föregående artikel till någon del undersökt; mera härom längre fram. Akademiens sednaste sammankomst har bestyrkt oss i de åsigter vi ofvan yttrat. Pluratiteten af ledamöterna — personer utom det musikaliska facket — syntes vidhålla siva gamla grundsatser; den artistiska delen utgör visserligen ännu minoriteten, men den fordna devotionen tycktes i det närmaste vara försvunnen. — Presesvalet var det första ärende som företogs. Ordföranden för tillfället hemställde till akademien, huruvida man borde företaga votering, eller återvälja den hittills varande preses — hr presidenten af Rosen — genom acklamamation, såsom det skett under en längre följd af år. Hr van Boom yrkade votering till följd af stadgarnesz föreskrift, och bärui instämde hrr Cronhamn, Bauck, m. fl; Voteringen skedde alltså, och — hr af Rocån återvaldes med icke obeydlig pluralitet till att under ännu ett år föra ordet uti akademiens sammankomster. Vi behöfva ej anställa några reflexioner öfver denna utgång af saken; den kommenterar sig tillröckligen sjeif. Derefter företogs valet af qvartalsledamöter. bvarvid ett eget förhållande ägde rum. Ehuru nemligen stadgarne förordna 42 qvartalsledamöter (iemte preses), har ickedessmindre vid flera föregående tillfällen äfven preses biifvit vald tillqvartalsledamot, hvilket uppdrag han ock emottagit, och hvarigenom personalen hafi en ledamot mindre än stadgarne föreskrifva. Så skedde äfven nu, och ehuru en ledamot redan förut anmärkt denna lagsridighet, fann hr af Rosa dock ingen betänklighet vid att sanktiosera den, oaktadt han sjelf erkänt anmärkningens riktighet. Härpå företogs frågan om återbesättandet af den genom frib. Beskows afsägelse ledigblifna plats uti ofvannämnde till reformförslagets utarbetande nedsatta kommitte. Så-om vi vid ett föregående tillfälle omnämnt, bade akademien förut genom frib. Wredes uppflyttande i kommittea efter br Lindqvister, fastställt och följ! principen att vid inträffande afsägelser besätta den lediga platsen genom den i röstantal närmaste valikandidaten. Nu framställdes fiågan, huruvida nämnde förfarande äfven vid detta tillfälle borde iakttagas, eller nytt val af kommitteledamot anställas. Hr konsertmästaren Randel presenterade ett skriftligt anförande, hvaruti han i ett lika bestämdt som humant språk ådagalade nödvändigheten af att vidhålla en gång antagna principer och att undvika begåendet af inkonseqvenser, till följe hvaraf han yrkade, att den i röstantalet närmaste valkandidaten borde uppflyttas. Häruti instämde hrr Nordblom, Bauck och van Boom, hvilken sistnämnde dessutom yttrade, att i händese den af hr Randel föreslagna åtgärd ej antogs, borde den första suppleanten. uppflyttas i kommitten. (Härvid bör nämnas, att i båda dessa fall skulle musici af erkändt progressistiska åsigter ingått i kommitten.) Emot dessa propositioner hördes invändningar från flera båll, och serskildt yttrade hr konsul Lindqvister, att frih. Wredes inkallande i kommitten borde betraktas ej såsom en uppflyttning, utan som ett enhälligt val medelst acklamation. Detta replikerades af br Bauck, som anmärkte, att i sådant fall ej någon viss ordning efter röstantal kunnat följas, såsom pu skett, och hvilket ovilkorligen fastställt en bestämd princip. Detta bestriddes af flera, och med särdeles nit talade hr bofpred. Fröst för anställandet af pytt val. Pluraliteten segrade, voteringen skedde (mot hvilken br van Boom särskiudt reserverade sig), och de flesta rösterna tillföllo hr Fröst. — Kommittn är således nu fulltalig, och vi önska att dess verksambet måtte utmärkas af mera enighet och konseqvens, än som herrskat vid dess organiserande. Derefter skulle man skrida till inväljandet af 2:ne nya suppleanter till ofvannämnde kemmitte. Detta val föregicks af en diskussion rörande bestämmandet af suppleanternas åligganden. De flesta ledamöterna voro af den tansan, att suppleanten borde träda i kommit!e