Aftonbladet – 16 juni 1846, sida 2

vext i sin folkmängd, och att ingen Polack kan göra sig säker, att icke på den lösaste misstanka nödgas anträda den långa vandringen till Asien, efter att förut ha blifvit söndersliten med knutpiskan. I Galizien bar ordningen till någon del blifvit återställd; d. v. s. att bönderna upphört mörda, och att regeringen börjar känna sig stark nog för att våga häkta och bestraffa bondupprorets hufvudmän. Sålunda har man, som ni utan tvifvel redan vet, häktat bondea Szela, hvilken låtit tröska ihjel hela adelsfamiljer med slagor. Men ändå tycks man i Wien icke böjd för någon sträng bestraffning af hans tilltag; ty denne byfiskal var i alla fall styrelsens bäste bundsförvandt, och sakerna befinna sig ej i det skick, att men ännu är viss på att kunna umbära honom framdeles. Hunger och elände bafva för öfrigt stigit till en förfärlig höjd i både Galizien, Polen och Ryssland; och ty värr ligga stora sträckor af den öppna jorden obrukade och osådda; den skörd man kan påräkna kan derföre svårligen afhjelpa nöden. Bönderna knota för det att de på nytt måste göra dagsverken, och deras hotelser ha så förskrämt största delen af den adel, som öfverlefvat skräcktiden, att mången frivilligt erbjudit sg till dagsverksskyldighetens efterskänkande. Småningom kan vål lugnet såluada återkomma; men att återkalla det gamla samhällsskicket, är omöjligt. Sannolikt ligger ock det enda nyttiga, som det outsägliga lidandet frambragt, i det betryckta folkets fortskridande till frihet och äganderätt; det har köpt och döpt dessa förmåner med blod. Äfven för det preussiska Posen kommer sammansvärjningen ej att vara ofruktbar. Regeringen har hittills så vida vårdslösat sin polska provins, att den der låtit anlägga få eller snart sagdt inga ordentliga vägar, gjort föga till handelns och slöjdflitens lyftning, och med ett slags liknöjdhet åsett de polska maktegarnes uppenbara sträfvan att motarbeta landets tyska beståndsdel, jemte den tyska kulturen och alla insteg af tysk samhällsanda. Allt detta skall nu blifva annorlunda. En jernbana kommer att förena Posen med Berlin; chausseer skola anläggas, och det ända till år 1840 fortsatta förtyskningssystemet återinträder i full verksamhet. Posens erkebiskop, hr von Pizyluski, befinner sig oupphörligt på resor fram och åter emellan Posen och Berlin, och söker, såsom presterskapets och adelns förespråkare, att rädda dem som kunna räddas. Verksam derjemte för sina ståndsintressen, har han lyckats att gendrilfva regeringens förslag om upphäfvandet af de katolska gymnasierna; härvid fann han bistånd hos det mäktiga pietistiska partiet, som sjelft är balft om halft katolskt i sina kyrkliga åsigter. Det heter också nu att man alldeles icke vill stöta sig med katolska kyrkan, hvilken i Preussen räknar sex millioner trosförvandter. Under fördragsamhetens rymliga mantel Jåter mången kär svaghet och halfhet dessutom dölja sig. Det största onda, som polska upproret föranledt, är den öma tillgifvenhet, hvarmed Preussen åter börjat sluta sig till Ryssland och Osterrike. Lika farhågor hos dem alla befrämja detta ömsesidiga förbund; och för första gången, sägs det, sedan konungen besteg tronen, har han från sin svåger tsaren fått bref, som öfverflöda af beundran och loford. Den fordna kölden emellan de tre furstarne och kabinetterna är så försvunnen, att om vi här, som i Frankrike, egde representantkamrar med dertill börande officiella fraser, så skulle vi lika mycket som der nu höra ordas om en entente cordiale, en lyckliggörande samdrägt. Derföre väntas ock att tsaren skall med sin öfvervaro bedra de stora fältmanövrerna, som på eftersommaren komma att ega rum i Schlesien. Två armåcorpser, med sina reserver, 8 beväringsregementen, — 60 till 70,000 man, kort sagdt, jemte 400 kanoner — skola der uppföra en serie af konungsliga skådespel, hvartill förnäma gäster från alla Europas länder väntas såsom spektakelpublik. Polska sammansvärjningen kommer ej att allenast återlifva de ryska sympatierna; den skall äfven, efter hvad man vill veta, förlyckliga oss med en hemlig polis, efter ryskt och österrisiskt mönster. Till en början sägs väl att denna inrättning endast blir införd i Posen, för att bättre kunna bevaka polackarne; men det är mer än sannolikt, att den hemliga polisens armar innan kort skola nå det preussiska rikets sränsor åt alla håll, och att i synnerhet Ber3 Ia a laser RR AA VR RR RIGA RAT AR ANNAN SM De 3 Vg rt RB an a