Aftonbladet – 3 juni 1846, sida 2

Men hvad hände i England? Aristokraterne hade gjort upp räkningen utan värden, och sir Robert Peel var en helt annan man, än de hade föreställt sig. Hen var en man, som tänkte icke blott på de privilegierade, utan på de 24 millionerna eller folket, på framtiden och på sin egen ära hos efterverlden. Han är, med ett ord, efter allt hvad det vill synas, en man med icke blott det praktiska förstånd att se hvad tiden lider, ,utan ock med bjerta, grundsatser och det politiska mod, förutan hvilket ännu aldrig någon blifvit en stor statsman. Det dröjde icke länge, innan traditionernas och den phistoriska kontinuitetens, förfäktare till sin bäfvan fingo se honom framstå i flere riktningar såsom en kämpe för nya och stora ider, som en gång skola bereda kulturens och fredens seger öfver både skråandan och bajonetterna, genom knytandet af ett fastare samband mellan nationernas ömsesidiga intressen; hvarom trenne de vigtigaste handlingar, som den nyare historien har att uppvisa, näst efter franska revolutionen, bära vittne, nemligen den chinesiska handelns öppnande för alla nationer; spanmåilsbillen och den så kallade tariffbillen, hvarigenom en mängd förut med höga importtullar belagda utländska varor blefso antingen helt och håilet befriade från införseltull, eller också belastade endast med en högst obetydlig afgift. Det är nogsamt bekant, med hvilken entbusiasm underrättelserna om dessa stora förslag och deras genomförande varit helsade af fribetens och framskridandets vänner öfver hela dep civiliserade verlden. Men hvad som icke torde vara lika allmänt hekaunt, är den bastiga vändping, som aristokratiens tänkesätt om Peel till följd häraf tagit, ifrån lofsånger och beundran, till det bittraste hat och den mest ohejdade ilska, uppenbarad i störtfloder al de gemenaste personligheter, karrikaturer och pasqvinader. Härom kan man imedlertid lätt öfvertyga sig genom att på närmare håll följa den engelska tidningspolemiken, och det torde icke vara utan intresse, att här meddela hvad en korrespondent från London i samma hänseende skrifver till Allgemeine Zeitung under d. 9 Maj: Ingenting,, heter det i detta bref, lifvar i detta ögonblick det så kallade protektionistpartiet så mycket, som en blind och fanatisk hämndlystnad emot Peel. För att drifva honom ifrån makten, skulle de gerna sätta sig emot hvarje förslag af regeringen och antaga hvarje förslag af oppositionen. För att sedan bålla bonom ute ifrån makten, vore de till och med färdige att förena sig med sjelfva Lord John Russel, och att gå öfver med sina stridskrafter till. Whiggarnes liger. Män, sådane som Lord George Bentinck och Disraeli, draga ned politikens stora spel till ståndpunkten af sin egen låga smak och karakter, och till olycka för Torypartiets ära strida nu män, som vore värda bättre anförare under dessa fribytare. Men Lord John Russel har alldeles ingen lust att sluta ett förbund med menniskor med sådana motiver. Han är framför allt en man med partigrundsatser och partitraditioner; ban försmår att ibland manskapet på sitt goda skepp upptaga ett band öfverlöpare under sjöröfvareflagg. Dessutom, om en Whigregering skall kunna bestå till ett godt ändamål, så kan den detta endast i godt förstånd med den embetslöse Sir Robert Peel, men icke för att tillfredsställa hans fienders lidelsefulla elakhet. Då vi uti det föregående talat om Sir Robert Peels liberala mesyrer, åt hvilka vi gifva det högsta värde, bör det imediertid, till undvikande af missförstånd, tilläggas, att vi anse mannen stor egentligen ifrån den politiska ståndpunkten, och med afseende på partiernas ställning inom England, och den makt han der bar att bekämpa. Undersöker man åter saker ifrån blotta grundsatsens synpunkt, elier medc afseende på förhållandet till andra nationer, si sjunka dimensionerna deraf ansenligt tillsam I mans. Oaktadt de stora reduktioner, som blifvi gjorda i införseltariffen, qvarstå nemligen änn :limportafgifter på flera de vigtigaste konsum-I tionsartiklar, såsom vin, socker, the, tobak ock !distillerade drycker, hvilka äro så vidunderlig na as a RR RT -llade i tusende varieteter, alla bättre än sing il stamträd, och passande för olika behof, såsom lanammanrn Yi1242 APRh mwintarfrrltar cava Ack